När nyföretagandet sjunker, energiberedskapen behöver stärkas och kompetensförsörjningen inom näringslivet pressas, hade regeringen haft allt att vinna på att ge bättre villkor för kooperativt företagande. Men återigen förbises kooperativa och ömsesidiga företag – trots deras dokumenterade styrka i att skapa långsiktig tillväxt, lokal förankring och motståndskraft. Regeringen missar även chansen att hörsamma FN:s uppmaning under Kooperationens år 2025 om att säkerställa schyssta villkor för kooperativt företagande
Ta vara på kooperationens styrkor – för ett starkare Sverige
Regeringen betonar företagens betydelse i budgetpropositionen, men missar att lyfta värdet av att Sverige har en hög andel företag med ägare förankrade i landet. Kooperativa och ömsesidiga företag, som ägs av lantbrukare, skogsägare, konsumenter, boende och försäkringstagare, är stabila och långsiktiga.
Deras förmåga att skapa tillväxt även i kristider är väl belagd – internationella studier visar att de är både lönsamma och mer motståndskraftiga än andra företag. Det gäller också i Sverige, där de kooperativa företagen under 2023 ökade sin årliga omsättning till över 600 miljarder kronor. Att stärka villkoren för denna sektor är att samtidigt stärka Sveriges motståndskraft.
Budgeten missar kooperativt företagande
Nyföretagandet i Sverige faller kraftigt – för tredje året i rad fram till 2024 vilket är den sämsta perioden sedan finanskrisen. Det är mot den bakgrunden regeringen nu tar 1 miljard av sitt budgetutrymme för reformer på totalt 80 miljarder till att höja gränsvärdet för hur stor vinst en delägare i fåmansföretag kan ta ut i vinst till 20 procents skatt, regler som anges i de sk 3:12-reglerna. Tyvärr missar regeringen ännu en gång tillfället att se till att förändringarna även gynnar kooperativa småföretagare som till exempel personalkooperativ.
När regeringen nu förändrar 3:12-reglerna faller de i fällan att enbart tänka på företag som drivs i aktiebolagsform. De företag som har fler ägare får tillsammans dela på det belopp som enmansföretag kan ta ut i vinst helt själv och som beskattas med 20 procent. Detta leder till att regeringens höjning av beloppsgränsen lönar sig mer ju färre ägare ett företaget har och därigenom riskerar förändringen att göra den kooperativa företagsformen ekonomisk förening mindre attraktiv.
Ytterligare en insats som skulle lyfta det kooperativa småföretagandet är att det finns en bättre finansiell infrastruktur för kooperativa företag. Det kan ske till exempel genom att tillhandahålla investerings- och kreditgarantifonder, lånegarantier och investerarbidrag även för kooperativa företag. Här efterfrågar Svensk Kooperation att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att utreda hur en sådan, bättre finansiell infrastruktur för kooperativa företag kan skapas. Tyvärr har ingen sådan ansats märkt i regeringens olika budgetutspel.
Schyssta villkor även för energikooperativ
Regeringen signalerar att man vill gynna energigemenskaper, såsom energikooperativ, men har ännu inte adresserat de skatteregler som idag missgynnar dessa. Detta trots att just missgynnande skatter ofta framförs som ett centralt hinder som gör att det kan vara direkt olönsamt att skapa energigemenskaper. Regeringen riskerar därför att missa målet om att se fler energigemenskaper i Sverige.
Såsom reglerna ser ut idag får en privatperson med egen villa som installerar solceller på fastighet skattereduktion för detta, hen får använda elen från solpanelerna gratis och används inte allt så får överskottet säljas, med skattereduktion för försäljningen. Detta kan jämföras med personer i en by som vill installera solceller gemensamt i ett energikooperativ. De får då enligt dagens regler ingen skattereduktion på vare sig investering eller försäljning, och får inte heller använda elen från solpanelerna för billigt utan att uttagsbeskattas. Medlemmarna måste också betala nätavgifter, energiskatt och moms på allt, om de ska nyttja koncessionspliktiga nät.
Med andra ord missgynnar dagens skatteregler energikooperativ. Fastän det borde vara precis tvärtom, att energikooperativ främjas för att öka Sveriges produktion av energi och för att skapa en bättre lokal energiberedskap i landet. Läs mer här.
Okunskap om kooperativt företagande – hinder för tillväxt
Sverige mår bra av att ha en diversitet av företag och företagsformer i landet. Därom finns det en stark politisk majoritet i Sveriges riksdag. För att det ska verkligen behöver dock Sverige göra en konkret satsning som leder till att kunskapen om kooperativt företagande ökar – bland myndigheter, företagsrådgivare och finansiella institutioner. Läs mer här.
I Svensk Kooperations rapport, Villkor för kooperativt småföretagande – om rådgivning och finansiering, uppger hela 27 procent av nystartade kooperativa företag att de upplevt motstånd eller hinder mot att driva verksamhet i kooperativ företagsform. De upplever att de möter en stor okunskap om kooperativt företagande, som riskerar leda till att kooperativt ägda företag blir missgynnade och ifrågasatta. De svarande små och medelstora kooperativa företagarna uppger att det är relativt vanligt att myndigheter och rådgivare inte kan eller vill ge information eller råd till kooperativa företag.
Om regeringen vill bidra till nya och växande företag i Sverige bör den vidta åtgärder för att säkerställa att all kommunalt och statligt finansierad företagsrådgivning har god kunskap om den kooperativa företagsformen, och att de stimulerar nystart av kooperativa företag.
Här utgör Coompanion ett gott exempel, de jobbar företagsfrämjande och ger råd och stöd till personer som vill starta kooperativa företag. För att säkra en diversitet av företagsformer och ta vara på den kooperativa innovationskraften behöver regeringen även säkerställa att Coompanion kan fortsätta med sitt viktiga arbete. Med andra ord bör Coompanion finansiering öka och få långsiktiga förutsättningar för sitt arbete.
Se till att satsning på forskning och utbildning inte missar kooperation
Den starka aktiebolagsnormen präglar fortfarande utbildning, forskning och politik i Sverige. Det gör att många studenter lämnar högskolan utan någon som helst kunskap om kooperativt företagande, vilket blir en kompetensförsörjningsfråga för framtiden.
Internationellt har länder gått betydligt längre än Sverige i att stärka kunskapen om och forskningen kring kooperativa företag. Det är en utveckling Sverige borde inspireras av – inte minst eftersom kooperationen globalt lyfts fram som en viktig modell för att bygga inkluderande och värderingsdrivna företag.
Svensk Kooperation uppmanar regeringen att säkerställa att den kooperativa och ömsesidiga affärsmodellen ingår i relevanta högskoleutbildningar, samt att stimulera ökad forskning om kooperativa och ömsesidiga företag.
Sverige halkar efter internationellt. Internationellt ser allt fler vikten av långsiktiga och värderingsdrivna företag – som kooperativa företag. Det finns många länder där både forskningen och kunskapsutvecklingen om kooperation har kommit längre än i Sverige. Tyvärr hittar vi inga sådana satsningar vare sig i regerings budgetproposition eller dess utbildnings-, innovations- och forskningspolitik. Svensk Kooperation fortsätter att uppmana regeringen att inspireras av andra länders arbete kring främjande av kooperation inom forskning och akademin, insatser som stärker, utvecklar och tar vara på den potential som finns i det kooperativa och ömsesidiga företagandet. Läs mer om det här.
Regeringen – ta chansen under Kooperationens år 2025
Kooperativa företagande är en globalt framgångsrik företagsform som nu uppmärksammas av FN för att det skapar social och ekonomisk inkludering, fler jobb och bidrar till tryggad livsmedelsförsörjning. Kooperativt företagande är robust och har ett lokalt förankrat ägande med fokus på långsiktig tillväxt. Därför har FN identifierat kooperationen som en kraft för det omtag kring de globala målen som nu behövs.
Därför har FN utropat 2025 till Kooperationens år och uppmanar medlemsstater, såsom Sverige, att se över lagar, regelverk och finansiering för kooperativt företagande i landet. Sverige har allt att vinna på FN:s förslag men tyvärr finns det få tecken i budgetpropositionen 2025 som tyder på att regeringen har hörsammat FN:s uppmaning.
Svensk Kooperations förslag till regeringen
Svensk Kooperation krokar gärna arm med regeringen kring politiska initiativ för att Sverige ska gynnas av fler och växande kooperativa företag. Här är sex konkreta förslag.
– Säkerställ att de reviderade 3:12-reglerna inte missgynnar kooperativt företagande. När regeringen nu i sin budget höjer gränsvärdet för hur stor vinst en delägare i fåmansföretag kan ta ut till 20 procents skatt missgynnar de företag med fler ägare. Här missar regeringen ännu ett tillfälle att se till att deras reformer även gynnar kooperativa småföretagare som till exempel personalkooperativ.
– Genomför kunskapshöjande insatser och ta tillvara det kooperativa företagandets potential. För att radera ut ojämlikheter mellan företagsformer och riva de hinder för tillväxt som finns behöver kunskapen om den kooperativa företagsformen öka, särskilt i högre utbildning, hos myndigheter, kommunalt och statligt finansierade företagsrådgivare, banker och andra finansiella institutioner.
– Säkerställ rättvisa konkurrensvillkor för kooperativa och ömsesidiga företag. Politiken behöver säkerställa att likabehandling mellan olika företagsformer råder i lagstiftning, implementering och myndighetsutövning. Tyvärr är det inte så idag, vi ser att det finns straffbeskattning av energikooperativ, att kooperativa företagare inte får samma möjlighet till investeringsstöd som andra och att kooperativa hyresrättsföreningar särbehandlas negativt.
– Kapital på lika villkor oavsett företagsform. Tillsätt en utredning som får i uppdrag att utreda hur en bättre finansiell infrastruktur för kooperativa företag kan skapas, till exempel genom att tillhandahålla investerings- och kreditgarantifonder, lånegarantier och investeraravdrag även för kooperativa företag.
– Säkerställ kooperativ företagsrådgivning. Coompanion är företagsfrämjande och ger råd och stöd till personer som vill starta kooperativa företag. Säkerställ att Coompanion kan fortsätta med detta, genom utökad och långsiktig statlig finansiering.
– En politik för kooperativ utveckling. Skapa en samlad politik för kooperativ utveckling och för att öka den kooperativa företagsformen inom näringslivet.
