Intervjupersonen har nu en annan position än när intervjun gjordes.
JAK Medlemsbank jobbar för att främja ett hållbart samhälle med miljö, ekonomi och människan i fokus. Bankens ordförande, Lena Eriksson Åshuvud, menar att den kooperativa företagsformen underlättar för att hitta långsiktigt hållbara lösningar på samhällsproblem.
År 1965 grundades Jord Arbete Kapital (JAK) Riksförening, inspirerad av en liknande rörelse i Danmark som uppstod 1931 i syfte att motverka ockerräntor. Föreningen strävade efter att främja ekonomiskt samarbete och utveckla ett sparlånesystem utan ocker och vinstintresse. En målsättning som lever kvar hos föreningen och banken än idag.
En medlem, en röst
Ett centralt koncept för kooperativa företag, och så även för JAK Medlemsbank , är principen ”en medlem, en röst”. Lena Eriksson Åshuvud, JAK:s ordförande, förklarar:
– JAK är en medlemsbank där man dels behöver vara medlem för att vara kund, dels är likvärdig medlem bland alla andra medlemmar. Som medlem kan man göra sin röst hörd kring frågor som berör bankens framtid och inriktning. Detta gäller inte minst vid stämman där principen en medlem, en röst gäller.
Medlemsperspektiv i prissättningen
Den kooperativa modellen har stora fördelar jämfört med den traditionella bankmodellen, menar Lena.
– Vi är en viktig motvikt till de övriga bankerna då vi i första hand har våra medlemmars perspektiv i åtanke när vi bestämmer vilka tjänster banken ska utveckla. Det innebär ett annat fokus i prissättning och tjänsteutveckling än vad andra banker har. Traditionella banker har ofta sitt fokus på sina aktieägare i första hand och där är det framförallt de stora aktieägarna som har möjligheten att påverka bankernas tjänsteutbud och villkor, berättar Lena.
Långsiktighet och samarbete
JAK tillämpar ingen form av vinstdelning till medlemmarna utan har en långsiktig målsättning att täcka nödvändiga kostnader. Det inkluderar investeringar i system, tjänster och andra aktiviteter som det finns behov av. Kundernas och medlemmarnas behov och önskemål är alltid i centrum när nya tjänster utvecklas.
– Att vara en del av den kooperativa rörelsen skapar möjligheter att tillsammans med andra kooperationer utveckla tjänster och produkter som medlemmarna efterfrågar. Det gör också att vi kan möta andra kooperativa rörelser med en större förståelse – vi delar ju den grundläggande likheten av att bedrivas i kooperativ form. Vi arbetar gärna i nära dialog med andra kooperativa rörelser, säger Lena.
Kooperation för framtiden
Med fokus på hållbarhet och sociala aspekter är den kooperativa företagsformen en attraktiv modell för framtiden menar Lena Eriksson Åshuvud, som ser stora möjligheter framåt.
– Kooperativa arbetssätt visar sig vara särskilt bra på att fånga in behov och hitta lösningar på våra sociala samhällsproblem. Det är en väldigt stabil företagsform som borgar för långsiktighet. Vi som kooperativ rörelse behöver lyfta dessa positiva aspekter av kooperationen och höja våra röster för att kunna ta det utrymme, operationellt och finansiellt, som vi förtjänar.
