Mikrofonden får nya kooperativa företag att växa

För nystartade kooperativa företag kan det vara svårt att lösa finansiering eftersom de inte alltid passar in i bankernas mallar. Det här vill Mikrofonden råda bot på genom att skapa finansieringsmöjligheter för verksamheter som annars riskerar att exkluderas från finansmarknaden.

Mikrofonden startades år 2010 av Ekobanken, Coompanion och Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Sedan dess har de gjort över 140 investeringar i den sociala ekonomin. Vd Ylva Lundkvist Fridh beskriver Mikrofonden som de kooperativa företagens motsvarighet till Almi mikrolån.

– Många ekonomiska föreningar har erfarenhet av att söka, men nekas, banklån, berättar hon. Det kan bero på att de saknar egendom att pantsätta eller att styrelseledamöterna inte har möjlighet att gå i personlig borgen. Eller bara att deras bankman är okunnig om kooperativa affärsmodeller.

Investeringar ska bidra till hållbarhetsmål

Mikrofonden investerar i verksamheter som är kooperativt eller ideellt organiserade och som har samhällsnytta i fokus. Alla verksamheter som Mikrofonden investerar i ska också bidra positivt till de globala hållbarhetsmålen.

– Kooperativa företag är ofta mer ekonomiskt, socialt och ekologiskt långsiktigt hållbara än traditionella vinstmaximerande aktiebolag. De fyller en viktig roll i att bidra till de globala målen, öka jämlikheten och stabilisera makroekonomin. Sen ser vi på Mikrofonden att många sociala innovationer föds och utvecklas i kooperativ form. I den nykooperativa rörelsen finns nycklar till att möta framtidens samhällsutmaningar.

Vill se mer samverkan i kooperativa sektorn

Ylva Lundkvist Fridh menar att kooperativa företag skulle kunna spela en betydligt större roll i att möta aktuella samhällsproblem som till exempel rättvis energiomställning, generationsväxling i företag på landsbygd, lokal matförsörjning, arbetsintegration i socioekonomiskt utsatta områden – om de får rätt förutsättningar.

– Tyvärr är föreningsdrivna företag diskriminerade i Sveriges företagsfrämjande ekosystem. De offentliga insatserna missgynnar andra företagsformer än aktiebolag. Vi i den kooperativa sektorn är dessutom sämre på att sponsra och nätverka för framväxt av nyföretagande i vår sektor, jämfört med det traditionella näringslivet. Så det finns en enorm potential i att vi tillsammans både jobbar med policypåverkan och att vi ökar vår samverkan och solidaritet mellan oss. Till exempel skulle fler etablerade kooperativa företag kunna spara i kooperativa finansinstitut – det skulle skapa win-win för etablerade och nybildade kooperativa företag.