Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Regeringen presenterar reformer för 60 miljarder men missar att dra nytta av det kooperativa företagandets superkraft. Det visar Svensk Kooperations läsning av budgetpropositionen.
I budgetpropositionen betonar regeringen företagens betydelse för ett robust näringsliv, för ökad tillväxt och bättre beredskap. Men tyvärr missar regeringen att lyfta värdet av att Sverige har en hög andel företag vars ägare är väl förankrade i landet. En hög andel starka, inhemska företag med långsiktiga åtaganden i landet ökar Sveriges stabilitet och motståndskraft.
Här kan vi konstatera att de kooperativa företagen, det vill säga företag som ägs av sina medlemmar, är stabila och ansvarstagande med ägare som bokstavligen har fötterna på jorden. De medlemmar som äger de kooperativa företagen är lantbrukare, skogsägare, konsumenter, boende och försäkringstagare över hela landet. Att skapa gynnsamma villkor för Sveriges kooperativa och ömsesidigt ägda företag är att förbättra Sveriges beredskap och minska samhällets sårbarhet.
Ta vara på det kooperativa företagandets styrkor – för ett starkare Sverige
Det har visat sig att förmågan att skapa långsiktig tillväxt trots kristider är något av kooperationens superkraft. Internationella studier visar att kooperativa och ömsesidiga företag är välskötta och lönsamma, samt klarar kriser och lågkonjunkturer bättre än andra företag. Sveriges kooperativa sektor är också mycket robust och fortsatte att öka sin årliga omsättning till över 600 miljarder kronor under 2022 visar rapporten Det kooperativa Sverige.
Vad gör regeringen för kooperativt företagande?
När finansminister Elisabeth Svantesson berättar om det budgetutrymme på 60 miljarder som regeringen har så konstaterar hon även att fler reformer vore möjliga, om skatteintäkterna ökade. Och för att det ska ske behöver företagandet öka.
Det gör det inte. Under 2023 minskade antalet nystartade företag jämfört med 2022. Och efter pandemin har antalet konkurser ökat. Vad vill då regeringen göra för att vända utvecklingen? När regeringen i budgetpropositionen berättar om sina åtgärder handlar det om att minska krånglet för företagare såsom administrativa kostnader, regelverk och att förbättra myndighetskontakter.
För kooperativa företag är behoven ännu större – utöver det krångel som drabbar alla företag så möter de kooperativa företagen ännu fler hinder. När Svensk Kooperation undersökt förutsättningarna för små och medelstora kooperativa företag visar det sig att hela 25 procent av de nya kooperativa företagen uppger att de haft svårt att få finansiering och att 27 procent upplevt motstånd eller hinder hos myndigheter, företagsrådgivare, banker och andra finansiella institutioner – på grund av att de driver sin verksamhet i kooperativ företagsform. Här finns alltså mycket att göra och en grundläggande insats är att öka kunskapen om den kooperativa företagsformen.
Regeringen vill även att fler unga ska starta företag. Faktum är att en majoritet av de unga som vill starta företag vill göra det tillsammans. För dem passar den kooperativa företagsformen utmärkt!
Se till att satsning på forskning och utbildning inte missar kooperation
I höst kommer regeringen att presentera en ny forskningspolitisk proposition. Här finns ett gyllene tillfälle att se till att morgondagens arbetskraft och entreprenörer får tillgång till kunskap om kooperativt företagande och innovation. För trots sektorns storlek och betydelse finns det en stor okunskap om den kooperativa företagsformen. Tyvärr gäller det även inom akademin.
Detta är också ett stort problem för kooperativa och ömsesidiga företag. Okunskapen om kooperation riskerar leda till att den kooperativa sektorn missgynnas i reformer, lagförslag eller annan myndighetsutövning. Följden blir att den kooperativa företagsformens fulla potential och innovationskraft inte tas till vara.
Kooperativa frågor får liten plats inom forskning och utbildning i Sverige. Bristen på forskning och kunskap om kooperation gör att Sverige riskerar att hamna på efterkälken jämfört med andra länder. Forskning och undervisning om kooperation och ömsesidiga företag bör bli självklara inslag i akademin i Sverige. Här finns lärdomar från andra länders främjande av kooperation inom forskning och akademin – exempelvis Finland, Spanien, Belgien och Kanada. Framgångsfaktorer har till exempel varit att starta kooperativa forskningscentra och att möjliggöra professurer inom kooperation.
Schyssta villkor även för energikooperativ
I budgetpropositionen framgår att regeringen nu minskar investeringsstödet för solcellsinstallationer till 15 procent från dagens 20 procent. En utgångspunkt för investeringsstödet borde vara att villkoren för stödet är lika oavsett om det är en enskild person eller en hel by som tillsammans gör investeringen. Så är det tyvärr inte idag – personer som går samman i energikooperativ får sämre villkor.
Det finns en stor potential kring lokal, kooperativ energiproduktion, det har också regeringen sett och även tagit initiativ för att utreda behovet av främjande insatser. När Energimyndigheten nu i september lämnade sin utredning till regeringen konstaterar den att det saknas tillräckliga ekonomiska incitament för energikooperativ och energigemenskaper. Om regeringen på allvar vill främja landets energiberedskap och energiproduktion och stärka den lokala, kooperativa energin behöver man se över både reglerna kring investeringsstödet och skatterna.
Politiska initiativ för att dra nytta av den kooperativa superkraften
Svensk Kooperation efterlyser resurser och politiska initiativ från regeringen för att främja den kooperativa sektorn och det kooperativa och ömsesidiga företagandet. Detta behövs:
– Genomför ett nationellt Kooperativt kunskapslyft, för att komma till rätta med problemen, radera ut ojämlikheterna mellan företagsformerna och riva de hinder för tillväxt som finns i den kooperativa sektorn. Syftet bör vara att brett öka kunskapen om den kooperativa företagsformen, men särskilt hos myndigheter, rådgivare, banker och andra finansiella institutioner.
– Säkerställ att all kommunalt och statligt finansierad företagsrådgivning har god kunskap om den kooperativa företagsformen, och att de stimulerar nystart av kooperativa företag.
– Coompanion ger råd och stöd till personer som vill starta kooperativa företag. Säkerställ att Coompanion kan fortsätta med detta, genom utökad och långsiktig statlig finansiering.
– Tillsätt en utredning som får i uppdrag att utreda hur en bättre finansiell infrastruktur för kooperativa företag kan skapas, till exempel genom att tillhandahålla investerings- och kreditgarantifonder, lånegarantier och investeraravdrag även för kooperativa företag.
– Skapa en samlad politik för kooperativ utveckling och för att öka den kooperativa företagsformen inom näringslivet
Jordmånen är god. Det finns ett gott stöd i riksdagen för det kooperativa och ömsesidiga företagandet. Riksdagsledamöter har en samsyn i att kooperation bidrar positivt till samhället samt att det är viktigt med en diversitet av olika företagsformer i näringslivet.
Kooperativt företagande är framtidens sätt att driva affärer – robust, med lokalt förankrat ägande och en superkraft i att skapa långsiktig tillväxt trots kristider. Detta uppmärksammas nu också av FN som har utropat 2025 till kooperationens år, och uppmanar världens alla länder att främja kooperativ utveckling. Här finns alltså momentum för regeringen att leverera på FN:s uppmaning!
