Kooperation ligger i tiden, men i vilken utsträckning finns det forskning i Sverige om kooperation? Det finns nu kartlagt i en ny rapport från Svensk Kooperation. Kartläggningen tar sin utgångspunkt i publikationer från forskare i det kooperativa forskarnätverket.
I rapporten synliggörs de vitt skilda områdena som aktuella forskare i det kooperativa forskarnätverket fokuserat på. Det handlar bland annat om forskning inom hållbarhet, vård, skola, omsorg och bankområdet, men även forskning inom kooperativa grundpelare såsom medlemskap, demokrati och medlemsstyrning. Utöver det tar rapporten upp och förtydligar områden som skulle vara relevanta för mer forskning.
Kartläggningen tar till exempel upp forskning av Patrik Cras som visar hur kooperation kan vara lösningar på landsbygdens utmaningar, hur lokalsamhällen går samman och betydelsen av stöttande aktörer. I en publikation av Desirée Enlund om hälso- och sjukvårdssystemet på landsbygden konstateras det att två kooperativ inom primärvården som studeras utgör hälften av den kooperativa primärvården. I en annan studie av Katarina Friberg hittar vi en historiebeskrivning av kvinnors medlemskap inom kooperationen. Dessa är bara tre exempel av många spännande forskningsstudier om kooperation och kooperativt företagande.
Svensk Kooperation kartlägger svensk forskning om kooperation
De 100 största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige sysselsätter idag cirka 100 000 människor och har en omsättning på över 500 miljarder kronor.
Trots den kooperativa sektorns storlek och betydelse finns det en stor okunskap om den kooperativa företagsformen i Sverige. För att ändra på detta är det viktigt att kooperation finns med i akademin, inom både forskning och utbildning. För att få kunskap och överblick av den forskning som finns om kooperation i Sverige har en ny kartläggning genomförts. På uppdrag av Svensk Kooperation har Gordon Hahn och Erik Jannesson från Serus kartlagt forskning om kooperation, och utgått från publikationer av forskare som ingår i Svensk Kooperations forskarnätverk. Förhoppningen är att rapporten ska vara till nytta och intresse för forskarnätverket, och vara en bra startpunkt för den som är nyfiken på vad forskningen säger om kooperativa och ömsesidiga företag.
Forskarnätverk för att främja kooperation i framtiden
De forskare som kartläggningen fokuserar på ingår i Svensk Kooperations forskarnätverk som initierades av Svensk Kooperation under 2021. Forskarnätverket uppkom ur viljan att öka intresset och kunskapen om kooperation och dess idéer, och samlar ett 40-tal aktiva forskare i Sverige som intresserar sig för, och skriver om, kooperation och den kooperativa och ömsesidiga företagsformen inom en mängd olika ämnen och områden.
Forskare inom Svensk Kooperations forskarnätverk kommer från högskolor och universitet runt om i Sverige och gör tillsammans och enskilt stor nytta för kunskapsutvecklingen på området.
Mer forskning om kooperation behövs
Rapporten belyser att det finns många olika områden där ny forskning om kooperation skulle berika kunskapsläget. Det handlar om att dels fördjupa och bredda den befintliga forskningen, dels utforska helt nya områden. Med denna insikt ser Svensk Kooperation fram emot, och uppmuntrar, breddning, ytterligare fördjupning samt kunskapsutveckling kring kooperation i framtiden.
Utöver det vill Svensk Kooperation också uppmana svenska universitet och högskolor att se till att kooperation och ömsesidiga företag blir självklara inslag i akademisk utbildning och forskning i Sverige. Förutom att öka kunskapen om just kooperation, breddar det också studenters övergripande kunskap om företagande i allmänhet och svenskt näringsliv.
Är du sugen på att läsa rapporten? Då hittar du kartläggningen av svensk forskning om kooperation här.
Se lanseringen av rapporten i efterhand
Den 24e maj presenterade Gordon Hahn rapportens innehåll i ett seminarium för forskare, personer från kooperativa och ömsesidiga företag samt andra intresserade av kooperativ forskning. Missade du seminariet? Då kan du se det i efterhand här nedan.
