Att skapa gynnsamma villkor för kooperativt och ömsesidigt ägda företag är att förbättra Sveriges beredskap och minska samhällets sårbarhet. Svensk Kooperation efterlyser resurser och politiska initiativ för att främja det kooperativa och ömsesidiga företagandet.
Välskötta och lönsamma. Det är epitet som passar på kooperativa företag, det vill säga företag som ägs av sina medlemmar. De är också mer motståndskraftiga mot kriser och har bredare hållbarhetsambitioner än andra företag. Med sin lokala närvaro och engagemang är de avgörande för robusta och levande samhällen.
Ändå saknas det politiska initiativ för att öka det kooperativa företagandet i Sverige. Detta trots att det finns en bred enighet i riksdagen kring att det kooperativa och ömsesidiga företagandet behöver stärkas och främjas. För att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt företagarland och få en sann diversitet av företagsformer i näringslivet behövs politiska reformer och åtgärder. Några av de områden där insatser behövs är, enligt Svensk Kooperation:
-
Öka kunskapen om kooperativt företagande
Kunskaperna om kooperativt företagande är mycket begränsade bland så gott som alla aktörer i samhället. I stället är aktiebolagsnormen helt dominerande. Okunskap om den kooperativa affärsmodellen leder till missgynnande och byråkratiskt krångel som drabbar kooperativa och ömsesidiga företag av alla storlekar och inom alla branscher.
För att Sverige ska få fler kooperativa entreprenörer behövs en bred kunskapssatsning och även åtgärder som underlättar för nya kooperativa företag. Svensk Kooperation vill se ett nationellt åtgärdsprogram för att öka kunskapen om kooperativt företagande hos exempelvis finanssektorn, myndigheter och företagsfrämjare.
Kunskapen hos framför allt unga, men även bland entreprenörer i stort, om hur man bildar kooperativa företag är idag mycket låg och behovet av rådgivning är också stort. Därför är en viktig förutsättning för tillväxt och utveckling av fler kooperativa företag att den rådgivande organisationen Coompanion ges goda och långsiktiga förutsättningar.
Okunskapen om kooperativt och ömsesidigt företagande finns tyvärr också inom akademin och gör att Sverige riskerar hamna på efterkälken. I alla världsdelar finns länder där både forskning och kunskapsutveckling om kooperation kommit längre. För att öka kunskapen om kooperation och ta vara på det kooperativa företagandets potential behövs mer forskning och utbildning om den kooperativa företagsformen, kooperativ innovation och kooperativa och ömsesidiga företag.
Säkerställ att kooperativa och ömsesidiga företag inte missgynnas
Okunskap kan orsaka att kooperativa och ömsesidiga företag missgynnas i lagstiftning och myndighetsbeslut. Exempel på missgynnande är straffbeskattning av medarbetarägda kooperativ och energikooperativ, att kooperativa företagare inte får samma trygghet eller möjlighet till investeringsstöd som andra företagare och att kooperativa hyresrättsföreningar särbehandlas negativt.
För Svensk Kooperation är en stor och viktig fråga att kooperativa och ömsesidiga företag inte ska missgynnas eller drabbas av oproportionella effekter av EU-förordningar och direktiv. Särskilda insatser för att skapa likabehandling behövs och kunskapshöjande åtgärder är en angelägen sådan.
Mer kooperativ utveckling i hela Sverige
Kooperativt företagande är ett mer långsiktigt företagande, som ser längre än till nästa kvartalsrapport. Kooperativa och ömsesidiga företag skapar också jobbtillfällen och är med sin lokala närhet viktiga för att bygga robusta och levande samhällen. Det gäller allt från landets beredskap och försörjning av livsmedel och energi till att den kooperativa butiken eller macken ofta är navet i det lokala samhället. Det sjuder av kooperativ verksamhet i landet men det behövs mer gynnsamma förutsättningarna för att öka det kooperativt företagande.
Kooperativt företagande kan också bidra än mer till den gröna omställningen, där Sverige senast år 2045 ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser. Det finns en stor potential för energikooperativ och energigemenskaper att både bidra till den gröna omställningen och öka Sveriges resiliens och energiberedskap. Trots detta är det idag direkt ogynnsamt att skapa energikooperativ på grund av skatteregler.
Underlätta skapandet av medarbetarägda företag för framgångsrika generationsskiften
En aktuell fråga där den kooperativa företagsformen kan vara en lösning är vid generationsskiften i företag. Många företag som står inför en eventuell avveckling skulle kunna räddas genom att skiftas till medarbetarägda kooperativa företag.
Här kan Sverige inspireras av andra länder som har särskild lagstiftning, finansiell infrastruktur och skattelättnader för den som överlåter sitt företag. Frankrike, USA, Storbritannien och Spanien är exempel på länder som genom politiska åtgärder stödjer och uppmuntrar medarbetarövertaganden vid ägarskiften. Det sker till exempel genom kompetenshöjande åtgärder, förköpsrätt till anställda och finansiella incitament.
Kapital även för nystart och tillväxt av kooperativa företag
Den kooperativa företagsformen passar mycket väl när flera vill dela på arbete och ägandet. Den nya teknikens möjligheter har till exempel gett ett uppsving för digitala plattformskooperativ och delningsekonomin, där människor är medskapare och undanröjer mellanhänder.
Det behövs initiativ för att tillgängliggöra kapital för nya och växande kooperativ. I andra länder finns exempelvis system med låneinstitut som tillhandahåller kreditgarantier, investeringsfonder och förlagslån, för att gynna nystartande av kooperativa företag. I Sverige finns viktiga initiativ från den kooperativa sektorn själva, som Mikrofonden, men här behöver Sverige större och robusta finansieringssystem som även inkluderar kooperativ tillväxt och innovation.
Kooperativt företagande är en möjlighet i välfärdssektorn
Ett område som står inför en rad utmaningar är vården, skolan och omsorgen i Sverige. Det offentliga kommer inte att kunna möta behoven. Här utgör kooperativa verksamheter en stor möjlighet. De skulle kunna bidra i större omfattning och skapa innovation och alternativ till offentligt driven verksamhet och vinstmaximerande aktiebolag.
Kooperativt företagande kan laga glipor i samhällets skyddsnät, skapa sysselsättning och egenmakt genom till exempel arbetsintegrerande insatser för människor i social utsatthet. Utifrån en internationell jämförelse utgör kooperativa företag en liten del av välfärdssektorn i Sverige.
Kooperativt företagande är framtidens sätt att driva affärer – robust, med lokalt förankrat ägande och en superkraft i att skapa långsiktig tillväxt trots kristider. Detta uppmärksammas också av FN som utropade 2025 till Kooperationens år, och uppmanar världens alla länder att främja kooperativ utveckling. Här finns alltså momentum för Sverige att leverera på FN:s uppmaning!