Kvinnor i kooperativa företag

Vi utökar vår redogörelse för jämställdhet i de 100 största kooperativa företagen. Här ser du könsfördelning totalt, för anställda och ledning, omsättning och bransch, samt belyst genom ett kvinnoindex.

De 100 största kooperativa företagen 2016 hade sammanlagt 60 000 anställda. Av dessa var 22 000 kvinnor. Företagen hade totalt 785 styrelseledamöter (ej arbetstagarrepresentanter eller suppleanter), varav 207 kvinnor. Antalet ledande befattningshavare i företagen var 396. Av dessa var 135 kvinnor.

Nedan framgår andelen kvinnor bland de anställda, i styrelser och i företagsledningar. Andelen bland styrelseordföranden och VD eller motsvarande framgår också. Dessutom syns andelen styrelser respektive företagsledningar som hade minst 40 procent kvinnor.

Det är hälften så vanligt med en kvinnlig ordförande i dessa företag som med en kvinnlig anställd.

I ledningsgrupperna har kvinnorna en representation som i stort sett motsvarar deras andel av de anställda. Däremot är andelen kvinnor som är VD eller har motsvarande ledande befattning betydligt lägre. En tredjedel av företagsledningarna har en kvinnoandel som klarar det gängse kravet för jämställdhet, 40 procent.

I styrelserna är mansdominansen större. Endast en fjärdedel av styrelseledamöterna är kvinnor. En fjärdedel av styrelserna klarar gränsen för jämställdhet vad gäller andelen kvinnor. Endast en knapp femtedel av styrelserna har en ordförande som är kvinna.

Kvinnoindex

Kooperativa företag är långt ifrån en homogen grupp. Genomsnittet av de sju måtten på könsfördelning används nedan som ett index för jämförelser mellan kategorier av företag. Kategorierna visar skillnader i omsättning, bransch respektive antal anställda. Om samtliga andelar vore 100 procent skulle index bli 1, dvs om alla anställda och styrelseledamöter vore kvinnor. Index för alla de 100 största kooperativa företagen 2016 var 0,28.

Omsättning

Bland de 100 största kooperativa företagen 2016 fanns 18 stycken som hade en nettoomsättning på 1 miljard kronor eller mer, 47 som omsatte mellan 100 och 999 miljoner kronor och 35 företag som hade en omsättning på 99 miljoner kronor eller mindre.

Nedan framgår kvinnoindex för dessa tre omsättningskategorier.

Index är absolut högst bland företagen med den minsta omsättningen. Här är kvinnornas position alltså betydligt starkare än i företagen med större omsättning. Företagen med den största omsättningen visar samtidigt en något starkare position för kvinnorna än mellankategorin.

Bransch

Företagen har delats i fyra grupper efter bransch på följande vis:

Kategorierna motsvarar ganska väl en indelning efter traditionella kooperativa företag (de båda senare kategorierna) respektive nyare (de båda första). De innebär även i stora drag en indelning i producent- (den första kategorin och den sista) respektive konsumentkooperation.

Nedan framgår hur kvinnoindex skiljer sig åt mellan dessa grupper.

Skillnaderna är stora. Inte oväntat är kvinnornas position starkast inom vård, skola och omsorg. Inom det vi kallar basnäringar är den mindre än en fjärdedel så stark.

Antal anställda

Av olika skäl är det inte genomgående företagen med flest anställda som har den högsta omsättningen. Exempelvis en del producentkooperativa företag har få anställda i förhållande till sin omsättning.

Nedan är företagen indelade i fyra grupper efter antalet anställda. Sju företag har 1 000 anställda eller fler, 24 företag har 100–999 anställda, 41 företag har 20–99 och 28 företag har 0-19 anställda.

Till skillnad från omsättningskategorierna så är det gruppen företag med minsta antalet anställda som uppvisar den svagaste positionen för kvinnor.

Den avviker tydligt från de övriga kategorierna där index är tämligen likvärdigt. Det hör till bilden att företagen inom vård, skola och omsorg finns inom de båda mellersta kategorierna, medan den minsta gruppen innehåller många företag inom basnäringarna.

Ordförande och VD

Hos de 100 största kooperativa företagen finns det ett starkt samband mellan könsfördelningen hos styrelseordförandena och de högsta tjänstemännen. Nedan framgår hur stora andelar av företag med styrelseordförande av vardera könet som har en kvinna respektive man som VD eller motsvarande.

Det visar sig att när styrelseordföranden är kvinna går det i stort sett inte att sluta sig till vilket kön den högsta tjänstemannen har. Det är endast marginellt mer sannolikt att denna är en kvinna.

Om styrelseordföranden är en man däremot är högsta tjänstemannen i fyra fall av fem också en man.