En ny regering har presenterat sin budgetproposition för 2023. Budgeten innehåller flertalet skrivningar om företagande, men politiska initiativ och förslag för att stärka den kooperativa sektorn och det kooperativa företagandet saknas. Därmed riskerar också Sverige gå miste om den potential som kooperationen har att lösa Sveriges utmaningar.
Den 8 november överlämnade regeringen 2023 års Budgetproposition och höständringsbudget för 2022 till riksdagen. Från Svensk Kooperations sida var förhoppningen att det skulle finnas med förslag för att stärka den kooperativa sektorn och det kooperativa företagandet. Det hade varit en viktig signal om att regeringen ser att kooperationen behövs för att lösa Sveriges utmaningar.
Regeringen lyfter i Budgetpropositionen vikten av fler företag för att fler ska komma i arbete. Regeringen skriver även att de vill ”tydligt förbättra förutsättningarna för konkurrens, investeringar, innovation, forskning och entreprenörskap”. Däremot hittar man inte ett ord om kooperation, kooperativt företagande eller ekonomiska föreningar.
Men för att nå framgång i dessa frågor behövs den kooperativa sektorn. De kooperativa och ömsesidiga företagen utgör det demokratiska näringslivet som förenar både affärsnytta och demokratiska värderingar. Kooperativa och ömsesidiga företag är verksamma inom bostads-, välfärds-, energi-, detaljhandels- och jordbrukssektorn, för att bara nämna några. Kooperativa och ömsesidiga företag är också viktiga för den hållbara omställningen, tillskapandet av nya jobb och för att bryta segregationen och utanförskapet. Det vill säga flera av de områden som regeringen pekar ut som prioriterade. Pengar riktade till att lösa utmaningar är i grunden bra men någon måste också genomföra arbetet. Där är kooperativa och ömsesidiga företag viktiga.
Svensk Kooperation har länge drivit frågan om en nationell handlingsplan för att utveckla och skapa goda förutsättningar för kooperativa och ömsesidiga företag. Vi ser också att det finns ett gott stöd i Sveriges riksdag för det kooperativa och ömsesidiga företagandet. Till exempel har andelen riksdagsmotioner som rör kooperation och dess utveckling ökat stadigt under flera år.
Svensk Kooperation identifierar följande övergripande hinder för att ytterligare ta tillvara sektorns potential: allmän okunskap om den kooperativa affärsmodellen, bristande förutsättningar samt avsaknaden av en samlad politik och nationella mål för att öka den kooperativa företagsformen inom näringslivet. För att få en sann diversitet behövs åtgärder.
En nationell handlingsplan för kooperation skulle vara ett viktigt verktyg för den nya regeringen och bidra till att lyfta det kooperativa företagande och fullt utnyttja den potential som där finns. Missa inte den kraft som finns i kooperation för att än mer bidra till att lösa Sveriges utmaningar!
