Svensk Kooperation läser i regeringens budgetproposition om satsningar på Sverige som företagarland, men åtgärder som tar tillvara kooperativa företags unika motståndskraft och robusthet saknas.
Regeringen lägger fram sin budgetproposition i ett ekonomiskt pressat läge – hushållen är pressade, välfärdens verksamheter är pressade och den höga räntan skapar kraftigt förhöjda pensionskostnader för kommuner och regioner. Därför innehåller budgetpropositionen satsningar till välfärden, statsbidrag och nya så kallade sektorbidrag till regionerna, total 16 miljarder.
Men regeringen vill också satsa på Sverige som företagarland eftersom, som Ulf Kristersson sa i regeringsförklaringen den 12 september, välstånd måste skapas före det kan fördelas. Satsningen som sådan kallas förenklingspaketet och är på, i statsbudgetsammanhang, rätt blygsamma 50 miljoner kronor. Syftet är att skapa mer kunskap om företag på myndigheter och bättre utformade och enklare regler för företag för att förbättra deras konkurrenskraft.
Det är oklart om satsningen inkluderar kunskapshöjande insatser även kring kooperativt och ömsesidigt företagande men det vore en välkommen ambition. Detta eftersom Svensk Kooperation identifierar allmän okunskap om den kooperativa affärsmodellen som ett övergripande hinder för att ytterligare ta tillvara sektorns potential. Och Sverige behöver kooperativa företag nu när landet behöver fler arbetstillfällen och ett mer motståndskraftigt och hållbart näringsliv.
Prognoserna i budgetpropositionen säger att arbetslösheten kommer att öka. På pressträffen om budgetpropositionen sa finansminister Elisabeth Svantesson att ”vi vet att företag kommer att ha det tufft, det kommer bli uppsägningar, i den lågkonjunktur som nu väntar”. Här är det värt att notera att internationella studier visar att kooperativa företag ofta klarar lågkonjunkturer och svängningar i ekonomin bättre än andra företag, och bidrar på så vis till ekonomisk stabilitet.
En rapport från oss på Svensk Kooperation visar att även nya kooperativa företag är mer motståndskraftiga än andra företag. De första tre åren är en kritisk period för nystartade företag men rapporten visar att närmare 90 procent av de nya kooperativa företagen i Sverige överlever. Det är en högre överlevnadsgrad än alla andra företagsformer, som aktiebolag, handelsbolag och enskilda näringsidkare. Så när regeringen nu vill att fler företag ska starta och växa i Sverige bör ambitionen vara att fler sådana också bör vara kooperativa sådana.
Mer kan även göras vad gäller Sveriges beredskap och motståndskraft i kristider. Hur näringslivet och ägandet ser ut spelar nämligen roll. Regeringen har tidigare konstaterat att utländska investeringar i nationellt samhällsviktig verksamhet kan utgöra en risk. Det finns ett värde i att Sverige har en hög andel företag vars ägare är väl förankrade i landet. En hög andel starka, inhemska företag med långsiktiga åtaganden i landet ökar Sveriges stabilitet och motståndskraft.
En god beredskap förutsätter även ett motståndskraftigt och hållbart näringsliv som bidrar till att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Ett mer långsiktigt företagande, som ser längre än till nästa kvartalsrapport, gör oss bättre rustade som land. Här kan vi konstatera att de kooperativa företagen, det vill säga företag som ägs av sina medlemmar, är stabila och ansvarstagande med ägare som bokstavligen har fötterna på jorden. De medlemmar som äger de kooperativa företagen är lantbrukare, skogsägare, konsumenter, boende och försäkringstagare över hela landet.
Svensk Kooperation efterlyser resurser och politiska initiativ från regeringen för att främja den kooperativa sektorn och det kooperativa och ömsesidiga företagandet. Detta behövs:
- Kunskapshöjande insatser om kooperativt företagande
- Bättre förutsättningar för kooperativt företagande
- En samlad politik för kooperativ utveckling
- Nationella mål för att öka den kooperativa företagsformen inom näringslivet
Det skulle vara en viktig signal om att regeringen lyfter att kooperationen behövs för att lösa Sveriges utmaningar. Det finns också ett gott stöd i Sveriges riksdag för det kooperativa och ömsesidiga företagandet, där riksdagsledamöter har en samsyn i att kooperation bidrar positivt till samhället samt att det är viktigt med en diversitet av olika företagsformer i näringslivet.
Från Svensk Kooperations sida var förhoppningen att regeringens budgetproposition skulle innehålla åtgärder för att stärka den kooperativa sektorn och det kooperativa och ömsesidiga företagandet i landet. De förhoppningarna kom tyvärr på skam.