Just nu sker ett stort jobb med att kartlägga årets 100 största kooperativa och ömsesidiga företag i Sverige. Kartläggningen sker för sjunde året i rad och görs för att öka kunskapen om kooperationens storlek och betydelse för samhället och Sveriges näringsliv. Curt-Olof Mann står för det gedigna arbetet med kartläggningen och sammanställningen av rapporten. Vi har pratat med honom om hur arbetet går till!
Bakom rapporten där Svensk Kooperation presenterar unika fakta ligger ett stort arbete. Det kräver både analys och sammanställning av uppgifter som hämtas från flera olika källor. Rapporten är viktig för att visa omfattningen av kooperativt och ömsesidigt företagande i Sverige.
Systematiskt samlande av statistik
Arbetet sätter igång efter sommaren och pågår en bra bit in på hösten. En stor del av arbetet går för Curt-Olof Mann ut på att samla in uppgifter från årsredovisningar för föregående år. Dessa hämtas från offentliga register och databaser, företagshemsidor och direkt från företag.
Curt-Olof har lång erfarenhet av den kooperativa sektorn. Han har bland annat arbetat med att främja nya kooperativa företag, inom Regeringskansliet och som konsult åt Svensk Kooperation och organisationer som Coompanion och Fremia. En erfarenhet han menar är till stor hjälp i arbetet med sammanställningen.
– Det var lätt att förlora sig i all statistik i början och jag har genom åren prövat mig fram för att hitta rätt uppgifter och källor. Men nu har jag arbetat fram en rutin och ett arbetssätt som fungerar, berättar Curt-Olof.
Bolagsverket och Statistiska Centralbyrån är viktiga källor
Arbetet startar när Curt-Olof beställer en lista från Statistiska Centralbyråns företagsregister över ekonomiska föreningar med minst 20 anställda eller minst 20 miljoner kronor i årsomsättning. För 2020 resulterade det i en lista på drygt 430 ekonomiska föreningar. Han sorterar sedan listan och från drygt 150 av dessa hämtar han sedan årsredovisningar och analyserar dessa.
Ekonomiska föreningar har ingen skyldighet att skicka in årsredovisningar till Bolagsverket, om de inte har mer än 50 anställda eller en årsomsättning på 80 miljoner. I många fall måste Curt-Olof därför söka reda på årsredovisningar på företagens egna webbplatser eller via direktkontakt.
– Det stora arbetet är att få ihop alla uppgifter. Att få tag på årsredovisningar från företag som inte har skickat in dem. Ibland får man ligga på, säger Curt-Olof.
Analyser och resultat i rapporten
Rapporten har främst fokus på ekonomiska föreningar, som är den vanliga associationsformen för kooperativa företag i Sverige. De ekonomiska föreningar som tas med på 100-listan är de med störst omsättning. Utöver de kooperativa företagen tar Curt-Olof också fram en lista på de största ömsesidiga försäkringsbolagen, som har ett särskilt avsnitt i rapporten.
I rapporten presenteras listor över de största företagen, tillsammans med jämförelser och analyser över bland annat branscher, medlemmar och anställda i företagen.
– Rapporten visar att de kooperativa företagen finns i alla branscher. Bland de 100 finns såväl nya och gamla som väldigt stora och betydligt mindre, säger Curt-Olof.
Är du sugen på att fördjupa dig ännu mer i Sveriges 100 största kooperativa företag? Kika in på sidan Goda Affärer, där det finns möjligheter att sortera, filtrera och jämföra företagen som ingår i rapporten utifrån olika parametrar. Där kan du även hitta den sammanställda rapporten från räkenskapsåret 2019. Vi lanserar rapporten för 2020 i slutet av 2021.