Att kombinera demokratiska principer med affärsutveckling

I år fyller Riksbyggen 80 år – ett kooperativt bostadsföretag som med sin långa historia legat ett steg före i långsiktighet och hållbarhet sedan starten 1940. Uppkommen under en tid då det skreks om bostäder och möjligheter till arbete, lyckades Riksbyggen med hjälp av den kooperativa företagsformen bidra till en ökad sysselsättningsgrad bland byggnadsarbetare och en minskad bostadsbrist – då som nu. Vd Johanna Frelin berättar om Riksbyggens resa som ett uppstartat kooperativt bostadsföretag till ett framgångsrikt, värderingsstyrt och prisvinnande företag inom hållbar utveckling.

Riksbyggen är ett kooperativt företag med uppdraget att utveckla och nyproducera bostäder, både bostadsrätter, hyresrätter och kooperativa hyresrätter för äldre. Utöver detta är Riksbyggen också en av Sveriges största fastighetsförvaltare. Riksbyggen förvaltar över 200 000 bostadsrätter och över 100 000 hyresrätter och har ett stort antal uppdrag från kunder i den offentliga och kommersiella sektorn. Sammanlagt har Riksbyggen verksamhet på cirka 430 platser runt om i landet vilket ger en stor lokal närvaro som skapar nära relationer med kunder och leverantörer. Med sina cirka 3 000 anställda kan man minst sagt säga att Riksbyggen är en stor nationell kooperation.

– Vi har en kooperativ ägarbild, berättar Johanna. Vi ägs dels av ett antal LO-förbund, av KF, Folksam, av fackliga lokalföreningar men också av 30 intresseföreningar som samordnar de drygt 1 700 bostadsrättsföreningar som är medlemmar. Det innebär att vi till ungefär hälften ägs av våra kunder.

Att Riksbyggen är ett kooperativt företag är något som Johanna och medlemmarna lägger stor vikt vid. Företagsformen innebär nämligen ett ansvar i samverkan, och kombinerar demokratiska principer med affärsutveckling. Faktumet att runt hälften av alla medlemmar och ägare i företaget också är kunder, bidrar till en helhetsbild där organisationen kan gå i en riktning som är direkt i relation till kundens behov och förutsättningar i verkligheten.

– Våra medlemmar är väldigt engagerade och kan påverka företaget på både lokal och nationell nivå. De har mandat i styrelsen och på fullmäktige centralt. De har också tät kontakt (som kunder och fackliga föreningar) på lokal nivå. Ägarbilden gör att vi måste vara på tårna varje dag, vara effektiva och leverera hög kvalité. Det hoppas jag att våra medlemmar märker, berättar Johanna.

Ett delat ägandeskap innebär också en delad vinstfördelning – medlemmarna i Riksbyggen får både utdelning på sina andelar, samt återbäring på sina köpta förvaltningstjänster. Förutom den kooperativa faktorn i att få vara med och påverka hur en organisation går framåt, finns det alltså ett starkt ekonomiskt incitament med att vara medlem och ägare på Riksbyggen.

Kooperativ hållbarhet

En av Riksbyggens hjärtefrågor handlar om att tillsammans utveckla ett bostadssamhälle som är långsiktigt hållbart. Precis som i starten för 80 år sedan råder det bostadsbrist idag, och Riksbyggen vill gärna vara med och påverka dess utveckling till det bättre.

– Genom att Riksbyggen kan hålla en hög byggtakt bidrar vi till att minska bostadsbristen, säger Johanna. Men vi vill göra det på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt och därför satsar vi på att bygga så hållbara bostäder som möjligt.

Men hur kan man som bostadsföretag bygga och förvalta bostäder på ett hållbart sätt? Genom att ha en övergripande ambition om att hålla arbetet kring hållbarhet klimatneutralt, menar Riksbyggen. Hållbarhet handlar om att tänka långsiktigt både ur ekonomiska, sociala och miljöaspekter, och därför arbetar Riksbyggen för att alla delar av deras verksamhet ska bidra till en mer hållbar ekonomi, en minskad miljöpåverkan och en ökad social gemenskap. Ett konkret exempel är att alla Riksbyggens nyproducerade flerbostadshus med tre eller fler våningar certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Genom att systematiskt använda kraven för Miljöbyggnad bostadsproduktion bidrar Riksbyggen till mer hållbara boendemiljöer hus för hus.

Riksbyggen arbetar också för att minska behoven av egenägd bil. I många nya projekt finns cykel- och bilpooler och Riksbyggens prisade bostadsprojekt Brf Viva har byggts helt utan parkeringsplatser för egenägd bil. Brf Viva utsågs nyligen till ”Årets bostadsutvecklare” på Guldhemmet-galan. Under 2019 utsågs Brf Viva till Årets Miljöbyggnad samt till ”Årets bästa byggnad i Göteborg”. Brf Viva har också vunnit Sveriges mest betydelsefulla arkitektpris, Kasper Salin-priset. Föreningen består av 132 bostäder och projektet har ritats av Malmström Edström Arkitekter.

Ett stort kvitto på Riksbyggens arbete med hållbar utveckling, berättar Johanna, är att företaget två år i rad utsetts till det mest hållbara företaget i fastighetsbranschen. Det visar studien Sustainable Brand Index B2B under både år 2018 och 2019. Det är tydligt att kooperativa värdeord såsom hållbarhet och långsiktighet går i tiden.

Kraft att påverka framtiden

Riksbyggen har med kooperationen i ryggen varit i förfronten för samhällsutveckling de senaste 80 åren. Målsättningen är att genom att tillsammans angripa ett samhällsproblem skapa nytta för den enskilde individen och i nästa steg, samhället i stort. Enligt Johanna är denna princip något som inte kommer gå ur tiden inom en snar framtid – och det är dessutom ett viktigt steg i den kooperativa idén.

– Jag tycker att den kooperativa tanken är bättre än någonsin. Människor vill dela, samäga och påverka sin närmiljö – inte vara en bricka i någon annans resultaträkning. Det skapar också möjlighet att via medlemsnätverket arbeta för t.ex. hållbarhet genom att som företag hjälpa och påverka människor att leva mer hållbart.

Det är tydligt att Riksbyggen som kooperation inte har planer på att sakta ner sitt långsiktiga hållbarhetsarbete. Johanna ser stora fördelar med de kooperativa principerna och deras påverkan på framtiden. Men hon påpekar samtidigt vikten av att kooperationer som företagsform måste kunna få växa och generera vinst för att fortsatt få vara med i samhällsutvecklingen.

– Viktigt att komma ihåg är att även kooperativa företag måste vara lönsamma och ha tillväxt. Bara då kan vi skapa nytta för både våra medlemmar och för samhället i stort.

Vinsten är med andra ord inte ett mål, men ett viktigt medel framåt.