Vi ska leva vår idé och använda våra konkurrensfördelar

Det är en spännande tid där kooperationen kan erbjuda alternativ, säger Tommy Ohlström, vd på KF. Foto: Kristofer Samuelsson.

Hållbarhet, kvalitet och kundfokus. KF måste möta framtiden genom att leva upp till sina gamla kärnvärden. Det menar vd:n Tommy Ohlström som satt högsta fart på förändringsarbetet för att KF återigen ska bli marknadsledande aktör.

Tommy Ohlström är vd i KF, Kooperativa förbundet, sedan februari 2014, med särskilt ansvar för förbundsutveckling och ägarstyrning. Idag har alla bolag i koncernen en professionell styrelse, sin egen vd och fullt ansvar. Tidigare var den som var vd i KF också operativ chef för Coop.

– Det är en viktig del i den organisationsförändring som vi slutförde under 2014. Dotterbolagen ska inte ha split vision, deras ansvar är att leverera bra produkter och ett överskott. För KF är det kärnverksamheten i Coop Sverige AB som framför allt står i fokus, säger Tommy Ohlström.

KF som ägarbolag har fyra uppdrag: Förutom ägarstyrningen ingår omstrukturering i uppdraget som går ut på att renodla verksamheten, det vill säga att sälja ut dotterbolag som inte är kopplade till kärnverksamheten. Man har också ett förbundsuppdrag vilket innebär att KF ska skapa bästa möjliga förutsättningar för de 37 konsumentföreningarna och för Coop Sverige AB.

– KF företräder också föreningarna och bolagen i samhällsdebatten när det gäller till exempel lagstiftning. Målgrupp för KFs externa kommunikation är andra opinionsbildare, lagstiftare och politiker, allt som allt ett tusental personer. Vi vill åstadkomma förändringar som är viktiga för våra företag.

– Men samma värdegrund kommunicerar vi också till våra 3,4 miljoner medlemmar. Den dagliga kommunikationen handlar om att ge dem möjlighet att genom sin konsumtion bidra till ett hållbart samhälle. Vi kommunicerar med föreningarna som i sin tur kommunicerar med medlemmarna.

Vilka hinder, utmaningar och möjligheter står kooperationen inför?

– Det är en spännande tid, i svallvågor efter finanskrisen söker sig människor till stabila, förutsägbara lösningar och där tror jag att kooperationen kan erbjuda ett alternativ, inte minst när det gäller dagligvaror, sparande, försäkringar och konsumtion. Nu finns det ett större intresse för KF:s värdegrund och idéburna företag, och då gäller det att vi gör ett bra jobb. Konsumenterna väljer i första hand kooperationen för att vi har bra varor och bra bemötande i butik.

Kan du beskriva på vilket sätt de kooperativa företagen är en viktig del av näringslivet i Sverige?

– Det viktigaste skälet är kooperationens bidrag till en fungerande marknadsekonomi. Som återinvesterande organisation har vi inte den där kostnaden på slutet med ett antal tvingande procent som måste delas ut till ägarna. Det är principen.

– I den kooperativa driftsformen ligger därför världens chans, vi ska vara tummen i ögat på konkurrenterna. Där är vi inte idag. Vi har gått fel någonstans, tagit på oss en kostnadskostym som gör att vi har svårt att vara en utmanare på marknaden. Men med de förändringar som nu görs är vi definitivt på rätt väg.

Vad gör den samlade kooperationen för att fortsatt vara en kraft att räkna med på marknaden?

– Vi ska leva vår idé, använda dess konkurrensfördelar och se till att använda dem på marknaden. Sett utifrån en hushållsbudget är vi högst relevanta. Vi är stora inom alla de områden som konsumenterna lägger merparten av inkomsten på. Enligt SCB är andelen av totala utgifter för mat 13,2 procent, bostäder 29,5 procent och försäkringar 3 procent.

Hur kan den kooperativa företagsformen gynna konkurrenskraft, affärsnytta och verksamhetsutveckling i din bransch?

– Idag finns ett intresse för hållbara kvalitetsprodukter i kombination med lågt pris. Intresset för ekologiska varor bara ökar och faktum är att Coop kan erbjuda det bredaste utbudet på marknaden. Vårt uppdrag är att fler ska ha råd att göra det rätta för samhället och världen. Ibland måste man gå före och utmana, men när det gäller ekologi och hållbarhet går det kommersiella och värderingsmässiga hand i hand. När du får driv från två håll – då blir det starkt. Och där är KF som ägare till Coop tydliga.

– Om vi är skickliga i att till exempel sälja livsmedel så kan vi bli en tuffare konkurrent till ICA, Axfood och Bergendahls. Men vi har inte förvaltat den fördelen, vi måste vinna tillbaka den och därmed vinna marknadens och kundernas förtroende. Nu finns planerna på plats och genomförandet sker i ett högt tempo. Då gör vi både medlems- och konsumentnytta och det är därför vi finns till.

Berätta om din bakgrund och dina drivkrafter i jobbet

– Jag var aktiv socialdemokrat redan som tonåring när vänstern var som starkast. Då var socialdemokraterna höger, något mera höger än »sossarna« fanns inte. I gymnasiet skanderade de i korridorerna »sosseledare klassförrädare« och »socialdemokrati kapitalets garanti«.

Tommy Ohlström har jobbat i idéburna organisationer under hela sitt yrkesliv. Det allra första jobbet var som ungdomsledare i Unga Örnar i hemkommunen Märsta där han anställdes med bidrag från Arbetsförmedlingen.

– Filmvisning var vår stora grej. Vi visade film för barngrupper i alla kommundelar, fredagar, lördagar och söndagar. Teve hade bara funnits i 14 år när vi startade filmklubben, tillgången på film i hemmet var väldigt begränsad, tecknat visades bara julafton, det fanns ett sug efter film.

Vad minns du av kooperationen från din barndom?

– I januari buntade vi ihop alla kvitton som vi samlat i en plåtburk under året, satte en gummisnodd runt dem och skickade in, Sedan kom återbäringen. Det var viktigt, ett ideologiskt ställningstagande av mina föräldrar. Konsum stod för deras värderingar, stämde med deras livsprojekt och hur de ville att Sverige skulle utvecklas efter andra världskriget. De hade en tro på ett gemensamt ansvar för välfärden, på socialdemokratin, att man kunde lösa saker tillsammans. Det var inte särskilt teoretiskt grundat utan praktiskt. Då var konsumbutikerna i sin blomning, kooperationen var först med mycket, som till exempel snabbköpen. Kooperationen var ett koncept, en idé, som höll i praktiken.

Efter lumpen började Tommy som ombudsman på arbetarkommunen i Upplands Väsby och blev sedan projektledare där för idédrivna fritidsgårdar och anställd på kommundepartementet för att jobba med kommunal demokrati. Därefter kallade Hyresgästföreningen i Storstockholm där han var utredare till 1980.

– Det var en spännande tid i hyresgäströrelsen, vi byggde en helt ny organisation och skapade ett bostadspolitiskt program där på Norrlandsgatan.

Som 25-åring hade Tommy kvalat in som talskrivare på LO. Formellt var han »handsekreterare« åt Lars Westerberg.

– I själva verket var jag handelsresande i löntagarfonder. Jag åkte land och rike runt och presenterade idén, argumenterade och diskuterade, predikade och föreläste, säger Tommy Ohlström med ett leende.

Han såg på nära håll Stig Malm utvecklas från otränad kommunikatör till skicklig retoriker. Innan han slutade på LO hade Tommy hunnit vara informationschef, pressombudsman och till sist kanslichef på LO.

Som statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Anders Sundström, planeringschef vid Statsrådsberedningen i Göran Perssons regering och sedan biträdande partisekreterare i SAP, är Tommy Ohlström svårslagen när det gäller kunskap om drivkraft och funktionssätt i större organisationer.

– Jag hade bland annat ansvar för valrörelsen 1998. I backspegeln gick det bra. Strax under 40 procent hamnade vi på. Men det tyckte vi inte då, ler han.

Ohlström har också hunnit med att vara gruppsekreterare och kanslichef, partikassör i SAP, ordförande i Korpen, Svenska motionsidrottsförbundet och är sedan 2011 ledamot i Riksidrottsförbundets styrelse. 2013 efterträdde han Leif Linde som förbundsdirektör i KF, och blev vd 2014.

– Den röda tråden för mig är att jobba med federationens ekonomi tillsammans med ägarna och få det att fungera på sista raden. Jag är mer en praktiker än en ideolog, jag är mer intresserad av resultat än av teori.

Närheten till regeringsmakten har gett honom unika erfarenheter som han har stor nytta av i jobbet som högsta chef för KF-koncernen.

– Oavsett om det handlar om medborgare, medlemmar eller medarbetare måste du ha en väldigt stor respekt för dem, men det får inte förlama dig. Du får inte blir rädd bara för att det är stort och komplicerat. Du måste tycka det är kul med förändring, att kunna få stora organisationer att gå åt rätt håll. Det är jävligt häftigt och utmanande att försöka få till.

Nämn en viktig skillnad mellan din roll som koncernchef i kooperationen och den roll som dina vd-kolleger i privata bolag har

– Inom kooperationen kan vi inte peka med hela handen och det tar lite längre tid innan beslut. I gengäld vinner vi på genomförandet om vi har varit duktiga på förankring och det är vi tvungna att vara. Om vi skulle säga till våra uppdragsgivare »det här är det enda rätt« då säger de ”jaså, var står det någonstans? Du måste övertyga!

Många kooperativa organisationer har en företagsdel och en medlems- och värderingsburen gren. Är det en styrka eller svaghet?

– Medlemsföreningarna har ställt medlemsmatrikeln till förfogande för att KF/Coop ska kunna kommunicera erbjudanden. Det blir en integrerad del av affären. Direktkontakt med medlemmarna är viktig om vi ska kunna uppfylla stadgarna: Att erbjuda dem en möjlighet att bidra till ett hållbart samhälle genom sin konsumtion.

infoOm Kooperativa Förbundet

KF är en detaljhandelskoncern med flera bolag som till exempel Coop Sverige, Coop fastigheter och KF Invest.

Koncernledningen består av Tommy Ohlström, vd, Katarina Liljestam Beyer, operativ chef, och Anders Dahlquist-Sjöberg, chefsjurist.

Läs mer om Kooperativa förbundet