Tillsammans har blivit trendigt

Vi måste stå på tå inom skola, vård och omsorg, och försöka få fler kommuner att införa socialt ansvar, säger Kristina Herngren, vd på Coompanion.

Kristina Herngren, vd på Coompanion Sverige, känner av de kooperativa idéernas återkomst i flera samhällsviktiga branscher. Ett viktigt mål för henne är att påverka hela näringslivet mot social hållbarhet.

Av unga vuxna som vill bli företagare idag, föredrar två tredjedelar tillsammansägande. Kooperativa företag är en hit och kooperationens traditionella värden hyllas av hipsters som driver mediebyråer och mikrobryggerier.

– Allt fler inser att det är så man vill skapa och driva företag. Idag finns tankar kring hur man skapar tjänsteutveckling i alla branscher. Det handlar om delaktighet, att sätta människan och hennes verkliga behov i centrum, just sådana sociala värden som kooperativa, tillsammansägda, företag står för, säger Kristina Herngren, VD i Coompanion Sverige som startar 500 sådana företag om året.

Hållbarhet ligger i tiden

Ett tecken i tiden, menar hon, är att Svenska Dagbladets återkommande ekonomiseminarium faktiskt handlade om detta i år. Temat var hållbara investeringar, inte bara med avseende på miljön utan också social hållbarhet.

Om att starta tillsammans.

De senaste 30 åren har Coompanion startat 10 000 företag. 70 procent av dem är fortfarande igång efter 4 år, vilket är ett högt betyg för Coompanion. Kristina Herngren är övertygad om att det kooperativa arbetssättet och värderingarna spelar en avgörande roll för överlevnaden.

– När människor med olika kompetenser och bakgrund, äger och driver företag tillsammans, ökar drivkraften och kreativiteten. Det ger mer långlivade, tryggare och starkare företag.

Coompanions grunduppdrag är att starta och driva kooperativa företag som bidrar till ett levande och hållbart näringsliv i hela landet. Det handlar bland annat om att alla invånare ska ha tillgång till hälsocentraler, bensinmackar, livsmedelsbutiker och digital infrastruktur i form av bredband.

– Vår målgrupp är främst unga entreprenörer mellan 18 och 30. Många har samhällsnytta och sociala mål för sin verksamhet, men inte alla. En del är till exempel vanliga kommunikationsbyråer, som Geektown i Luleå.

Tjänstesektorn och kulturföretagen står tillsammans för 50 procent av Coompanions nystartade företag och antalet ökar för varje år.

– En intressant trend är att allt fler generationsväxlingsföretag blir medarbetarägda. Många företagare som går i pension väljer att låta de anställda ta över företaget, i stället för att sälja till privata aktörer. Man kanske inte har anhöriga som kan eller vill ta över, och så vill man vara säker på att företaget kommer att finnas kvar på orten och leva vidare. I till exempel Frankrike har det varit vanligt länge, och nu ser vi att det även ökar här.

Välfärden växer

Åtta procent av Coompanions nystartföretag finns inom välfärdssektorn och även här syns en ökad efterfrågan.

– Vi måste stå på tå inom skola, vård och omsorg, och försöka få fler kommuner att införa socialt ansvar som ett krav i upphandlingar av välfärdstjänster. Efterfrågan på våra tjänster ärt också stor i hela sektorn för förnyelsebar energi, som solenergi och vindkraft. Vi startar också de flesta bredbandsföreningar i Sverige.

Inspirationsfilm från Coompanion.

Det finns totalt 350 så kallade arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Sverige, varav Coompanion har startat och utvecklat 80 procent. Målgruppen för ASF är de som står utanför arbetsmarknaden, många som har fas tre bakom sig.

– Nu tar de arbetsintegrerade företagen 60 procent av vår tid. Det ingår inte i vårt grunduppdrag men eftersom vi är bäst på den här typen av företag så vill vi fortsätta med det.

För att kunna fortsätta ta ansvar för de arbetsintegrerande företagen behöver Coompanion bättre uppbackning, menar Kristina Herngren. Idag består hennes organisation av 120 medarbetare på ett kontor i varje län och 1 000 medlemmar i hela landet, men bara 2,5 tjänster på det nationella kansliet.

– Grundbidraget bidrar till nystart och utveckling av kooperativa företag men vi vill starta ännu fler än vi gör, eftersom vi tar oss an så pass utsatta målgrupper utan ett särskilt anslag för det. Vi förväntar oss att regeringen ser till att grundbidragsnivån blir densamma som den var 2014. Vi vill utöver det ha att ett riktat stöd till den här målgruppen för då skulle vi kunna vi fördubbla antalet sysselsatta bland dem som står utanför arbetsmarknaden idag.

Kristina Herngren vill se en rörelse i hela näringslivet mot social hållbarhet.

– Jag vill att näringspolitiken också ska handla om företag som jobbar mot sociala mål. När man bygger upp strategier för framtiden bör man ha fokus på värdeskapande företag där människans behov står i centrum för innovationsprocessen.

Kooperativa företag bidrar också till att stabilisera samhällsekonomin, påpekar hon.

– Långsiktiga strategier och riskspridning i och med att fler tar ansvar gör företagen mer motståndskraftiga. Under exempelvis finanskrisen 2008 drabbades vi inte alls lika hårt och omedelbart som börsbolagen. Våra företag drabbades först senare, och indirekt av minskad efterfrågan.

Mindre kapitalbehov

I Sverige förser Almi många nystartföretag med kapital men där är lägsta lånesumma 200 000 kr.

– Många av våra företag har behov av mindre kapital. Då kan Mikrofond Sverige gå in, den ägs av Ekobanken, JAK-banken, Hela Sverige ska leva och Coompanion.

Kristina Herngren har också varit med i styrelsen för Oikocredit och sitter numera i valberedningen. Det är ett världsomspännande kooperativt finansinstitut som föddes under Världskyrkomötet i Uppsala 1968 och grundades i Nederländerna 1974.

– Vi lånar ut omkring 7,50 miljarder kronor och når 28 miljoner låntagare i 63 länder över hela världen. Vi är världens största privata finansiär av mikrofinansinstitutioner globalt.

Ungefär 80 procent av Oikocredits lån är till små lokala banker och resten är till kooperativ och små och medelstora företag, ofta kvinnor på landsbygden.

– I Kenyas huvudstad Nairobi finns världens största kåkstad. Nu har vi skapat en möjlighet för människor där att gå samman och bygga sina egna hus. De startar företag via mikrofinans och avsätter en del av de pengarna för att bygga sig ett hus.

– I Europa handlar det framför allt om livsmedelsförsörjning, till exempel bagerier i Rumänien och Ungern. Nu är Sydamerika Oikocredits största marknad. Företag som Divine Chocolates från Ghana ägs till 44 procent av kakaoodlarna själva och det har blivit en global produkt, det är en framgångssaga, säger Kristina Herngren.