Tajmingen för kooperativa företag är klockren

Tajmingen för kooperativa företag är klockren särskilt inom välfärdssektorn, säger Mikael Åbom, vd på Fonus. Foto: Kari Kohvakka.

Att attrahera rätt arbetskraft är en av de stora utmaningarna för kooperationen. För att lyckas med det måste man stärka sitt gemensamma arbetsgivarvarumärke. Det menar Mikael Åbom, vd och koncernchef för Fonus.

Året var 1971 då nya Domusvaruhuset i Borås slog upp portarna. På rasterna nöjesåkte skolbarnen i stadens första rulltrappa och ungdomarna hängde i skivavdelningen och lyssnade på Georg Harrisons »My Sweet Lord«, »Black Magic Woman« med Santana och Lynn Andersons »Rose Garden«.

Varuhuset var ett typexempel på 1960-talets Domus-arkitektur och låg mitt i stadens centrum. Enligt konsumtionsföreningen i Borås skulle medlemmarna därigenom »ges möjlighet att göra praktiskt taget alla sina inköp i föreningen«. För Mikael Åbom betydde det ett par hett önskade slalomskidor.

– Jag var 11 år, mamma och jag gick till Domus sportavdelning och köpte dem, det var kompaktskidor av märket Short, med plattbindning – helt livsfarligt, säger han och skrattar.

Symbolen på det nya Domusvaruhuset minns han också tydligt. KF:s liggande åtta i blått, »evighets-åttan«. Idag är Mikael Åbom vd och koncernchef för Fonus, ett av de mest kända varumärkena inom svensk kooperation. Det är hans första vd-jobb i ett konsumentägt företag, men i samma position inom dagligvaruhandeln har han arbetat nära Coop i branschneutrala projekt.

I grund och botten är hans uppdrag i Fonus detsamma som i vilket annat företag som helst, menar han. Hantera sina kostnader, se till att ha en bra marginal, driva och utveckla varumärket, skapa ett bra erbjudande till kunderna och sist men inte minst, att engagera och utveckla medarbetarna.

– För mig är det viktigt att hålla isär vad som är ägarformen och den rena operativa bolagsdriften. Ibland låter det som att kooperativa företag är skyddade på något sätt men så är inte fallet, vi har en tuff konkurrens och förändringar av marknaden att ta hänsyn till. Egentligen har vi tuffare krav på oss i och med att jag inte kan gå till ägarna och be om mer pengar genom en nyemission.

– Jag måste se till att vi har ett bra resultat, en stark finansiell ställning för att kunna utveckla bolaget in i framtiden och skapa en trygg och framgångsrik arbetsplats. Det som är den stora skillnaden och fördelen för oss är långsiktigheten, jag kittlas av det ansvaret, säger han.

Hur ser du på din roll som företagsledare i förhållande till ägarna och medlemmarna?

– Vår medlemsorganisation består av 2 400 ägare som i sin tur har sammanlagt över häften av Sveriges befolkning som medlemmar. Det är en utmaning att få till ett intressant lojalitetssamarbete. För att lyckas med det måste alla våra medarbetare känna sig delaktiga och engagerade i produktutvecklingen, kvalitetsarbetet och dialogen med våra ägare. Det ingår i mitt uppdrag att se till att vi har en ständig dialog. Vi måste vara duktiga på att dela med oss och skapa närhet till medarbetare i vardagen och till kunder.

– Våra ägare är potentiella samarbetspartners. Hur vi ska kommunicera och samarbeta med de olika medlemsorganisationerna och deras verksamhet, den förståelsen har jag bland annat med mig från idrottsvärlden. Där jobbade jag mycket mot ideella organisationer och vi samverkade mycket med Riksidrottsförbundet. Det är erfarenheter som jag har nytta av på Fonus.

På vilket sätt är de kooperativa företagen en viktig del av näringslivet i Sverige?

– Vi är ganska många företag till antalet och vi har väldigt många anställda tillsammans. Vi har en stor omsättning, vilket innebär att vi tillför en hel del intäkter till staten. Vår långsiktighet bidrar till ekonomisk stabilitet och därigenom är vi en viktig aktör för sysselsättningen i landet.

Vad gör den samlade kooperationen för att fortsätta vara en kraft på marknaden?

– Vi har blivit mer och mer otrogna som konsumenter och kunder, vi är mer flexibla, och våra ungdomar kommer att vara det i ännu större utsträckning. Det gäller också våra medlemsorganisationer. Därför kan vi inte enbart fokusera på den delen, i stället måste vi se hela marknaden som vår marknad. Fonus kunder är inte bara de som är medlemmar i någon av ägarorganisationerna. Alla invånare i Sverige och Norge är våra potentiella kunder. Vi måste fortsätta att investera i våra verksamheter och ha en ambition om att växa var för sig men även tillsammans.

Hur ser du på kooperationens framtid? Vilka är möjligheterna och utmaningarna?

– Tajmingen för kooperativa företag måste vara klockren i Sverige 2015, särskilt inom branscher som till exempel välfärdssektorn. Långsiktigheten från våra ägare innebär ju att vi inte behöver jaga kortsiktiga kvartalsvinster i barnomsorg, skola och sjukvård.

– Att attrahera rätt arbetskraft är en av de stora utmaningarna för kooperationen. Till syvende och sist är det var och en av våra anställda som avgör om vi ska lyckas. Vi måste jobba för en vision där den som gått ut gymnasiet eller universitetet ska vilja jobba inom kooperationen med alla de starka värderingar vi står för. Vi måste bygga vårt arbetsgivarvarumärke, inte bara vårt konsumentvarumärke, säger Mikael Åbom.

Hur kan den kooperativa företagsformen gynna konkurrenskraft, affärsnytta och verksamhetsutveckling i just din bransch?

– Initiativet till Fonus kom från KF, för att de privata företagen var för dyra. Vi har ett uppdrag att vara prishämmande, att inte prisbilden drar iväg. Vi är inget dyrt premiumvarumärke men heller inte någon lågprisaktör. Det har verkligen haft effekt; i Sverige är begravningar betydligt billigare än i många andra länder. Vi har dragit fördelar av vår effektivitet och volym, det har kommit våra konsumenter till godo.

– Vi har också drivit en bra kvalitetsutveckling med bland annat fokus på miljöarbete i vår produktion, inte minst när det gäller bilarna. Som företag med ett kooperativt ägande ska vi vara en föregångare och ett föredöme kring miljöarbetet.

– Vi måste också hitta nya affärsmöjligheter som svarar mot kundernas/medlemmarnas behov. Våra ägare ska känna att deras medlemmar får en fördel av sitt ägarskap. För Fonus del innebär det inte bara förmåner vid planering och genomförande av en begravning. Vi erbjuder också våra kunder ett helt koncept inom dotterbolaget Familjens jurist som är Sveriges största rikstäckande verksamhet inom familjejuridik.

Som affärschef i Svenska Golf-förbundet fick Mikael Åbom vara med och skriva golfhistoria. Han lyckades få förbundet att arrangera den nya damtävlingen på Europatouren, Helsingborg Open, med början 2013. Att golf skulle vara en sport för eliten och de rika är överspelat idag, menar han.

– Golfen har blivit en folksport i Sverige, en del av idrottsrörelsen. Det finns omkring 475 000 spelare idag, dubbelt så många per capita som i Tyskland och Storbritannien, säger han stolt.

infoOm Fonus

Bildades 1945 för att motverka de privata begravningsentreprenörernas monopolställning. Ett prästmöte i Södermanland vädjade till KF att agera på ett liknande sätt som man tidigare hade gjort inom handeln med nödvändiga vardagsvaror.

Läs mer om Fonus