Han har örat mot marken

– Jag tror att det finns många goda idéer att hämta från andra kund- och medlemsägda företag, säger Staffan Eklund på Riksbyggen.

Kooperationen behöver utveckla arbetet med ägarinflytande på ett nytt och modernt sätt. Där kan initiativet Svensk kooperation vara ett viktigt forum för inspiration och innovation, menar Staffan Eklund, föreningssamordnare på Riksbyggen.

Stilla havet som glittrar i kvällssolen och utsikt ut över Golden Gatebron. Så har Staffan Eklund laddat batterierna i sommar. Semestern från jobbet som föreningssamordnare vid Riksbyggen tillbringade han och familjen i ett utbyteshus i San Fransisco. Familjen som bor där i vanliga fall semestrade i Eklunds lilla hus i Sickla utanför Stockholm.

Modern form av kooperativ

– Vårt hus ligger i kanten av Nackareservatet. Vi har rådjur, bävrar och älgar runt knuten och det brukar fascinera.

Sommarens husbyte är det femtonde som Staffan Eklund och hans familj gör. Genom åren har de semestrat i ungefär lika många länder i Europa och flera platser i USA.

– Husbytarorganisationen är en modern form av kooperativ. Det bygger på samverkan mellan enskilda där man ser att det är smart att byta tjänster med varandra.

I Sickla håller barnen Eklund på att växa ur boet och då är föräldrarna sugna på att bo i lägenhet och det lutar åt att man investerar i en bostad som byggts och förvaltas av Riksbyggen.

– Bostadsrättslägenhet är en boendeform som kommer att passa vår livssituation bättre då.

Samordnaren

Till vardags är Staffan spindeln i nätet i Riksbyggen som är en ekonomisk förening med två stora ägargrupper; bostadsrättsföreningar och fackliga organisationer.

– Vill man förenkla det kan man säga att Riksbyggen ägs av de som bygger våra bostäder och de som bor i dem.

Att Riksbyggen är ett kooperativt företag innebär att man inte bara bygger nytt utan också deltar i bostadsrättsföreningarnas vardag med förvaltning och föreningsliv. Omkring 1 600 bostadsrättföreningar äger cirka hälften av andelarna i Riksbyggen.

Staffan Eklund har ett övergripande ansvar för den organiserade dialog som företagsledningen har med ägarna.

– Hos oss är den dialogen inte bara något formellt på pappret, utan ett samtal som pågår hela tiden. Mitt ansvar är att stödja dessa ägargrupper och ha en god dialog som gör att de både har insyn i verksamheten och har möjlighet att påverka den.

Medlemsnytta

Riksbyggen centralt stödjer också olika typer av verksamhet som ägargrupperna driver, som till exempel utbildningar som anordnas av bostadsrättsföreningarna.

– Föreningsverksamheten handlar om att både ge möjlighet till dialog och inflytande men också skapa nytta för de här två grupperna. I grunden handlar det om att vi ska stödja våra medlemmar att både kunna vara goda ägare men också att skapa nytta för sig själva.

Till sin hjälp har han åtta föreningssamordnare som är ute i landet och tillbringar mycket av sin arbetstid hos de enskilda medlemmarna.

Kommunikation i förändring

Staffan Eklund sitter centralt på huvudkontoret i Stockholm, men som ansvarig för föreningsverksamheten måsta han ha örat mot marken och är ofta den som känner av vibrationerna från fotfolket först.

– Ja, det stämmer, man får ju hela tiden ett flöde av synpunkter och märker snabbt när det är något som fungerar mindre bra.

En fördel med företagsformer där kunderna är ägare, är att de väljer att förmedla kritiska synpunkter, snarare än att dra sig ut verksamheten, menar han.

– Det är något som jag tror att kooperativa företag ska ta vara på – viljan att ge synpunkter och vara med och påverka.

Den här vanan att meddela sig, kan det ge ett företag som Riksbyggen ett försprång när det gäller att utnyttja möjligheterna med sociala medier?

– Traditionellt har inflytande kanaliserats via styrelsemöten, årsmöten och andra formella möten, så det är en utmaning att komplettera med nya former för dialog. Sociala medier skulle kunna vara ett bra sätt för människor att vara med och påverka i de små frågorna också. Där kan jag känna att det fortfarande finns en outnyttjad potential hos våra kunder och ägare.

Föreningslivet lockade

Staffan Eklund är uppväxt i småländska Växjö med en farmor som jobbade på Coops bageri och mamma på HSB.

– Mitt första sommarjobb var trappstädning och sedan blev jag fastighetsskötare.
Efter studieårens engagemang i elevorganisationer och examen i nationalekonomi har han jobbat med föreningsverksamheten inom KF och varit utredningschef och föreningschef på Ungdomsstyrelsen.

Staffan har alltid varit engagerad i föreningsverksamhet, bland annat som spelare och tränare i fotbollsklubben Växjö Norra IF. Han har fortfarande inga fritidsproblem – numera är han både tränare och med i styrelsen för Sickla IF där hans barn spelar fotboll.

– Du har det i blodet. Det är en läggningsfråga det där att man tycker om att engagera sig, men det är också en utbildningsfråga.

Kooperationen föregångare

Staffan Eklund är kritisk till att skolan nästan bara talar om privata och offentliga företag och knappast alls tar upp kooperationen, trots att den är – och har varit – en så viktig del av näringslivet i Sverige och andra delar av världen.

– Som under kooperationens guldålder i mitten på 1900-talet då de kooperativa företagen verkligen drev samhällsutvecklingen framåt. Ibland är det kanske svårt att se vilket avtryck man gör i sin egen samtid, men de kooperativa företagen har ju alltid varit föregångare när det gäller till exempel långsiktighet och hållbarhet. Det är en anledning till att många kooperativa företag har en så lång historia och har överlevt. Kooperationen har ett sätt att organisera sig som ibland kan upplevas som lite långsamt men som är hållbart över tid.

Det finns en bild av kooperation som något gammalt och överspelat men den tror Staffan Eklund att sajten svensk kooperation kan bidra till att nyansera. Genom att samla traditionella kund- och medlemsägda företag och nya kooperativa verksamheter, som nu växer fram inom kunskapsintensiva branscher, får man en annan bild av vad kooperation kan vara, menar han.

Kunskapsspridning

– Svensk kooperation kan vara ett viktigt forum för inspiration och innovation. Jag tror att det finns många goda idéer att hämta från andra kund- och medlemsägda företag. Kooperation betyder ju samarbete men det har väl inte alltid varit kooperationens bästa gren att lära av varandra. Vi behöver hitta benchmark och utveckla arbetet med ägarinflytande på ett nytt och modernt sätt, hur man kan involvera medlemmarna. Vi måste också bli bättre på att berätta, för speciellt de yngre, att kooperationen ger unika möjligheter att påverka sin vardag och skapa nytta för sig själv och andra, att det helt enkelt är smart att samverka.

– Det är också oerhört viktigt att ständigt jobba med att förmedla till medarbetarna vad det innebär att vara ett kooperativt företag, och visa på att man inte är en obetydlig verksamhet, varken i Sverige eller andra länder. Det kan stärka självbilden och självkänslan.

På tal om tradition och förnyelse pågår just nu en smått historisk förändring inom Riksbyggen. På eget initiativ har ett antal av företagets större ägare, som Byggnads, Folksam och KF, valt att investera ytterligare i företaget.

– Vi tolkar det som att man tror på Riksbyggen som företag. Det har i sin tur föranlett en väldigt aktiv diskussion i alla små bostadsrättsföreningar som också får möjlighet att investera i Riksbyggen nu. Det känns spännande att det finns så stort intresse för att både investera i företaget och vara med och påverka det.

Fler bostäder

– Det passar bra i vår strategi att satsa ytterligare på bostadsproduktion. Vi vill ju vara med och utveckla bostadsmarknaden och nu finns det ett stort behov av nya bostäder.
Bostadsmarknaden är ett tydligt exempel på att kooperativa lösningar behövs, menar Staffan Eklund. Tak över huvudet är en mänsklig rättighet och ett grundläggande behov där det finns fördelar med att olika intressenter, t.ex. de som bygger och de som bor, går samman och delar på både kostnader och vinster. På så sätt kan de bidra till ökat byggande i områden där det annars inte skulle ske.

– Kooperationen har historiskt alltid vuxit fram utifrån det vi nationalekonomer kallar marknadsimperfektioner, det vill säga brister i hur marknaden fungerar. Det har lett till att enskilda människor har valt att gå samman. Så var fallet med både konsumentkooperationen i slutet av 1800-talet och bostadsbyggandet på 30- och 40-talen.

– Det är spännande att fundera på inom vilka områden som marknaden inte svarar mot folks behov idag. Områden där kooperativa lösningar skulle vara ett bra sätt att få marknaden att fungera bättre. Jag tror att kooperationen skulle kunna vara ett attraktivt alternativ inom många välfärdsområden, där det offentliga inte alltid förmår att svara upp mot behoven och det blir problem med stora privata företag som drivs av enbart vinstintresse, säger Staffan Eklund.

infoFakta om Riksbyggen

Grundades som ett byggherreföretag 1940 av byggfacken för att råda bot på bostadsbrist och trångboddhet. Sedan dess har Riksbyggen utvecklats till en långsiktig samhällsutvecklare som skapar och förvaltar hållbara boendemiljöer.

  • 264 kontor och verksamhet på mer än 400 orter över hela landet.
  • Antal anställda: 2 300
  • Antal bosparare: 28 000
  • Nyproduktion ca 1 000 lägenheter/år (2014).
  • Förvaltar 2 650 bostadsrättsföreningar (ca 176 000 lägenheter).
  • Förvaltar ca 100 000 hyresrättslägenheter.
  • Nettoomsättning: 5 746 mkr (2014)