Renässans för svensk jordbrukskooperation

Bengt-Olov Gunnarson ser växande affärer för Lantmännen. Foto: Micke Fransson.

Goda tillväxtmöjligheter, bra infrastruktur och hög kompetens bland medlemmarna. Den svenska jordbrukskooperationen upplever en renässans, menar Bengt-Olov Gunnarson, lantbrukare och ordförande för Lantmännen.

Om någon vet att jordbruket är en långsiktig näring så är det östgöten Bengt Olov Gunnarson. Hans släktgård utanför Motala köptes en gång i tiden av hans farfars farfar. Med en lantbruksexamen i ryggen tog han över gården efter sina föräldrar som också var aktiva inom kooperationen.

Nu driver han den tillsammans med sin son. Gården har blivit större med åren genom köp och arrende av ytterligare mark. Kanske kommer något av hans sex barnbarn att ta över någon gång i framtiden.

– Jag känner mig som en länk mellan generationer. Jordbruket är en långsiktig näring och Lantmännen är ett långsiktigt företag. Jag har en stafettpinne, men det är klart jag vill se att det blir bra levererat medan jag har den pinnen, säger Bengt Olov Gunnarson.

Livet som lantbrukare har varit roligt, och jag har varit med på Lantmännens resa från regionala föreningar till den stora som bildades år 2001.”

För tre år sedan fick han förtroendet att leda Lantmännen in i framtiden. Just nu ser den ljusare ut än på mycket länge. Den nedåtgående trenden tycks vara bruten.

– I vår Omvärldsanalysen 2020 konstaterade vi att det finns tillväxtmöjligheter, så länge jag kan minnas har vi bara krympt. Nu hittar vi nischer där vi kan exportera till höjning av råvarupriserna om vi nu inte trasslar in oss i svenska regelverk, särregler istället för att anpassa EU:s regelverk. Vi måste komma ner på europeisk kostnadsnivå.

Tidigare har Lantmännen främst riktat blicken mot tillväxtländer i till exempel Östeuropa. Men i takt med att medelklassen växer, och med den aptiten på västerländsk mat, blir även andra delar av världen intressanta.

– Europa är fortsatt vår viktigaste exportmarknad, men vi tittar även på Kina. Indien och länder i södra Afrika kan också komma att bli viktiga framöver.

Han välkomnar initiativet med livsmedelsstrategi och menar att ansatsen är bra bakom konkurrenskraftsutredningen som pekat tydligt på brister i svensk jordbrukspolitik.

– Ja, däremot måste vi ha ett tydligt mål som vi kan enas kring. Denna plan måste vara förankrad både bland politikerna och i näringslivet. Det gäller inte bara gårdarna utan även industrin, förklarar han.

Som norra Europas ledande lantbrukskooperativ spelar Lantmännen en huvudroll. Med 29 000 svenska lantbrukare som ägare är kooperativet en kraft att räkna med.

– Det är en enorm styrka att vi kan agera ekonomiskt långsiktigt och har våra medlemmar med oss på det. Vi är ingen kvartalsnäring och kan därför inrikta oss på att optimera avkastningen över tid. Det lantmännen ska syssla med ska ju vara till nytta jordbrukaren, säger Gunnarson och utvecklar resonemanget:

– Jag vill kalla oss ett modernt kooperativ. Vår roll är att vara en länk till marknaden så att bönderna får hjälp med omvärldsanalys och marknadsbedömning. Målet är att vi tillsammans ska tjäna pengar och delar på det som vi får ut av det kooperativa företaget.

Den grundläggande affärsidén är att odla spannmål och förädla åkermarkens resurser för ett livskraftigt jordbruk. Bland de mest kända varumärkena inom livsmedel återfinns AXA, Kungsörnen, GoGreen, Schulstad, Gooh, Finn Crisp och Bonjour. Lantmännen Unibake som tillverkar fryst bröd är den mest internationella verksamheten. Nyligen köptes ett företag i Finland som heter Vaasan.

– Vårt prio ett är lantbruksverksamheten, Lantmännen Lantbruk, som gör affärer med våra lantbrukare. Lantmännen Cerealia gör bland annat frukostflingor, kvarnverksamhet och färdigmaten. Mina personliga favoriter bland våra produkter är Axa havreflakes, de är så goda att man kan ha dem som snacks till whisky. Och Finn Crisp är också en riktigt hit som jag är lite stolt över att vi har i vår produktportfölj, säger han och tillägger:

– Och de färdiga Gooh-rätterna är goda, även om jag inte äter dem så ofta. Detta är några produkter som gör att de ekonomiska kurvorna pekar uppåt för Lantmännen.

– Vi visar att det går att skapa värde och tjäna pengar. Men även i starka resultat finns alltid förbättringspotential. Under en tid har vi strukturerat om vår portfölj genom köp och försäljning och satsat på lönsam tillväxt.

De lönsammare affärerna är en av anledningarna till att den svenska jordbrukskooperationen genomgår en förnyelse. Bland lantbrukarna har finanskrisen medfört en mer positiv inställning till kooperativa företag.

– Det är ett förtroende som vi inte får behålla gratis, det gäller att vi fortsätter att leverera det vi lovar. Samtidigt är det väldigt viktigt att våra medlemmar och ägare upplever att de har inflytande i lantmännen.

Bengt-Olov Gunnarson ser också andra ljuspunkter.

– Dörren verkar äntligen ha öppnat sig för en ny föreningslag. Där har vi ju en gemensam ståndpunkt plattform för konsument- och producentkooperation. Det är också väldigt bra att vi fått LRF upp på banan igen i de kooperativa frågorna. Jag är glad att LRF tar på sig den rollen att vara den samlande aktören för bondekooperationen.

Sedan Bengt-Olov Gunnarson blev styrelseordförande i Lantmännen för tre år sedan arbetar han i genomsnitt två dagar i Stockholm och resten ute på fältet.

– Det går inte att jämföra med att vara ordförande i ett börsbolag. Mitt jobb är så mycket roligare eftersom det kräver direkta kontakter med engagerade ägarna som vill något med sitt ägarskap. De är råvaruproducenterna som har lantmännen som sin förlängda arm.

Det är ändå en hektisk tillvaro där en del av fritiden fylls av de sex barnbarnen. Sommaren har familjen tillbringat vid Vättern där de har ett litet ställe, intill en av Sveriges vackraste och populäraste stränder, Varamobaden.

– Jag försöker hinna med att fiska kräftor också men det brukar kollidera med skörden, och då är jag ju hemma och hjälper till.