Om Sveriges största kooperativa företag

Djupdykning i det värdeladdade affärslivet

Innehåll

Sammanfattning
Inledning
Några anmärkningar om urvalet
De största kooperativa företagen – en överblick
Familjerna
Vad gör de största kooperativa företagen?
Några kända exempel
Företagen och medlemmarna
Funktioner och uppgifter
Jämställdhet
De ömsesidiga bolagen
Det kooperativa sverige är större
Mer verksamhet och större värden
Det växer när vi vet mer

Sammanfattning

För fjärde året i rad har Svensk Kooperation sammanställt fakta om de 100 största ekonomiska föreningarna och de största ömsesidiga bolagen. Rapporten sammanställdes under slutet av 2018 utifrån företagens årsredovisningar för 2017.

I Sverige finns fem stora kooperativa familjer som 2017 tillsammans omfattade 92 ekonomiska föreningar. Vi har valt att summera varje familj till ett samlat företag. Det gör att ytterligare 95 ekonomiska föreningar ryms på listan över de 100 största. På det viset får vi en bredare bild med en större mångfald av företag.

Sveriges största kooperativa företag 2017

De 100 omsättningsmässigt största ekonomiska föreningarna 2017 hade tillsammans en nettoomsättning på 273 miljarder kronor. Antalet anställda omräknat till heltider under året var 60 000.

På grund av många deltids- och visstidsanställda i detaljhandeln och vissa andra branscher var antalet anställda personer större. De nio rikstäckande ömsesidiga bolagen, inklusive tre familjer, hade en sammanlagd premieintäkt och premieinkomst på 161 miljarder kronor samt 14 000 anställda omräknat till heltider.

Tillsammans hade alltså de aktuella ekonomiska föreningarna och ömsesidiga bolagen mer än 400 miljarder kronor i omsättning och närmare 100 000 medarbetare.

Listan representerar en stor spännvidd. Det största företaget – Arla, det enda som inte är en svensk ekonomisk förening – hade en omsättning på drygt 100 miljarder kronor, medan det minsta, Böskolans Friskola, omsatte 38 miljoner. Sju av företagen hade 1 000 anställda eller fler, medan fem stycken helt saknade anställda.

Företagen bildades under perioden 1898–2010, jämnt fördelade över decennierna. Geografiskt är huvudkontoren väl spridda över länen, i stort sett motsvarande befolkningsfördelningen. Några har rikstäckande verksamhet, flest bland de med huvudkontor i Stockholms län.

De 100 ekonomiska föreningarna representerar 18 branschområden, där några av de vanligaste är energi, bygg och anläggning, personlig assistans, transporter och utbildning. Inom jord- och skogsbruk, detaljhandel, bostäder och begravning finns mer välbekanta kooperativa verksamheter. Flera andra företag är välkända och framstående inom sina områden, men knappast kända som kooperativa företag.

Sveriges största kooperativa företag 2017

Av styrelseledamöterna från 2017 var en fjärdedel kvinnor. Läs mer om kvinnor i kooperativa företag.

De 100 företagen kombinerar bransch och medlemsintressen på 27 olika sätt som anpassar dem till olika behov och förutsättningar. Lösningarna skiljer sig åt mellan konsumenttjänster som nyttjas ofta respektive mer sällan, företagstjänster och varuproduktion.

Medlemmarna i de 100 företagen är privatpersoner, enskilda näringsidkare, företag och andra typer av organisationer. I 27 företag definieras medlemmarna av sina intressen som förbrukare/konsumenter, i 51 som leverantörer och i två som anställda. Medlemmarna i nio av företagen är organisationer som representerar verksamhetens leverantörer eller förbrukare/konsumenter. Åtta företag slutligen har medlemmar från flera av intressentgrupperna.

Av styrelseledamöterna var 25 procent kvinnor. 51 procent av styrelserna bestod till minst 25 procent av kvinnor, medan 14 procent hade en kvinna som styrelseordförande. 34 procent av de ledande befattningshavarna var kvinnor och 27 procent av företagen hade en kvinna som vd eller motsvarande. Andelen kvinnor bland de anställda var 26 procent. I de nio stora ömsesidiga bolagen och familjerna var 31 procent av styrelseledamöterna, 52 procent av de ledande befattningshavarna och 55 procent av de anställda kvinnor.

Rapportens siffror beskriver runt en procent av samtliga ekonomiska föreningar. Samtidigt finns verksamhet med starka kooperativa inslag i andra juridiska former, inte minst de 20 000 aktiva bostadsrättsföreningarna. Dessutom har stora verksamheter och tillgångar hos hushåll och företag skapats och växt tack vare medlemskap i ekonomiska föreningar. Det kooperativa Sverige är större.

Inledning

Svensk Kooperation har till uppgift att öka kunskapen om kooperativt företagande och kooperativa företag i Sverige. Det gör vi bland annat genom denna rapport, som är den enda sammanställningen som finns om de stora kooperativa företagen i Sverige. För fjärde året i rad har nu landets största kooperativa och ömsesidiga företag kartlagts. Uppgifter som tidigare inte finns samlade och sammanställda har hämtats från offentliga register och databaser, årsredovisningar och företagshemsidor.

Den aktuella kartläggningen inleddes med att ett första urval gjordes bland samtliga ekonomiska föreningar i SCB:s företagsregister hösten 2017. Detta omfattade 327 ekonomiska föreningar som enligt de registrerade uppgifterna hade minst 20 anställda eller minst 20 miljoner kronor i omsättning. Därefter söktes årsredovisningar för verksamhetsåret först hos Bolagsverket 1, därefter på företagets hemsida och i sista hand genom en direkt förfrågan hos företaget. Om vi inte kunde få tag på årsredovisningen föll företaget bort från kartläggningen. De aktuella uppgifterna hämtades sedan från de 100 företag som visade sig ha den högsta nettoomsättningen2.

Förutom dessa har även de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen kartlagts. Det har resulterat i en lista med nio stycken rikstäckande företag, varav några är familjer bestående av flera ömsesidiga bolag.

Detta är alltså kartläggningen för verksamhetsåret 2017 som presenteras i denna rapport. Där finns också en beskrivning av varje företag samt de ekonomiska och andra uppgifter som vi samlat in. Det finns också stora möjligheter att sortera, filtrera och jämföra företagen i rapporten utifrån olika parametrar.

Uppgifterna vi har sammanställt ger en både fördjupad och breddad bild av det kooperativa Sverige som återges i den här rapporten. Det hindrar inte att bilden skulle kunna utvidgas och bli mer komplett. Det resonerar vi kring i det sista avsnittet.

Några anmärkningar om urvalet

De företag vi har kartlagt är i första hand ekonomiska föreningar. Enligt lag har den juridiska formen ekonomisk förening starka kooperativa drag.3 Bland annat det så kallade kooperativitetskravet som säger att medlemmarna ska delta i verksamheten. En ekonomisk förening kan inte som ett aktiebolag vila på externa ägare som bara har ett kapitalintresse i företaget. Antalet medlemmar måste vara minst tre och det ska vara öppet för vem som helst att bli medlem om verksamheten tillåter. En grundregel är att varje medlem har en röst vid föreningsstämman, oavsett hur stort insatskapital hon eller han har. Det finns undersökningsresultat som visar att ekonomiska föreningar fungerar kooperativt även i praktiken.4 Som ett komplement har vi kartlagt de ömsesidiga bolagen, en annan juridisk form med kooperativa drag.

Genom att begränsa oss till ekonomiska föreningar och ömsesidiga bolag underlättas definition, avgränsning och insamling av uppgifter till kartläggningen. För att få en ännu mer heltäckande bild av det kooperativa företagandet i Sverige skulle även andra former behöva kartläggas. Främst aktiebolag och ideella föreningar, där det också förekommer organisationer med starka kooperativa drag, men dessa är betydligt svårare att identifiera än de ekonomiska föreningarna. I det sista avsnittet går vi något närmare in på detta. I kartläggningen har verksamhet i aktiebolagsform inkluderats när den ingår i en koncern med en ekonomisk förening som moderföretag.

De flesta svenskars bild av det kooperativa företagandet i landet domineras antagligen av fem ”familjer”, nämligen Lantmännen och lantmannaföreningarna; OK-föreningarna; KF-Coop och konsumentföreningarna; Fonus och Begravningsföreningen Fonus Öst samt HSB Riksförbund och de regionala HSB-föreningarna. Utöver dessa finns ytterligare några relativt välbekanta stora företag, kanske främst Riksbyggen, Södra Skogsägarna och Arla. I en kartläggning av de största kooperativa företagen i Sverige är alla dessa självskrivna. Vi har valt att räkna var och en av de fem ”familjerna” som ett företag. Det gör att listan i denna version omfattar totalt 187 ekonomiska föreningar, varav familjerna står för 92.5 Övriga 95 företag av de 100 består vart och ett av en ekonomisk förening.

Folkets Hus och folkhögskolorna är två andra familjer där företag förenas av idéer, värdegrund, profil och liknande. Bland folkhögskolorna återfinns många ekonomiska föreningar och bland landets Folkets Hus är formen helt dominerande. Dock är inte dessa båda familjer affärsmässigt sammanhållna på sätt som motsvarar de fem stora kooperativa familjerna. Samma sak gäller Maskinringarna som för närvarande är knappt 20 till antalet sammanslutna i den gemensamma organisationen Sveriges Maskinringar. Därför hanterar vi alla de ingående ekonomiska föreningarna var och en för sig.

Nummer 100 på listan av de omsättningsmässigt största kooperativa företagenhar lägst 38 miljoner kronor i nettoomsättning. Det finns dock närmare 40 ekonomiska föreningar som inte finns med på vår lista men som med en viss sannolikhet har en större omsättning än så. Dock saknar vi årsredovisningar från dessa företag.6 Vår förhoppning är att vi vid kommande uppdateringar ska få tillgång till uppgifter från fler företag.

De största kooperativa företagen – en överblick

De 100 företag som vi har identifierat som de omsättningsmässigt största kooperativa företagen i Sverige 2017 hade tillsammans en nettoomsättning på 273 miljarder kronor. Antalet anställda var 60 000. Till dessa summor kan läggas de största ömsesidiga företagens sammanlagda omsättning (premieintäkt och premieinkomst) på 161 miljarder kronor och 14 000 anställda.

I totalsummorna döljer sig en betydande spännvidd mellan företagen. Det största, Arla, omsatte 107 miljarder kronor 2017.7 Av de helsvenska företagen är KF-koncernen med de 31 medlemsföreningarna det största, med en omsättning som är långt under hälften av Arlas. Som ytterligare en jämförelse kan nämnas att sista företaget på listan (Böskolans Friskola) omsatte 38 miljoner kronor, eller knappt 0,4 promille av Arlas omsättning.

Ett annat mått på företagens storlek är antalet anställda. För att ge en bild av skillnaderna har företagen fördelats på mindre grupper i tabellen nedan.

Antal anställda (medeltal heltidstjänster 2017) Antal företag
10 000 och fler 2
2 000 – 9 999 4
1 000 – 1 999 1
100 – 999 23
20 – 99 40
1 – 19 24
0 5
Uppgift saknas 1
Samtliga 100

Sju av företagen hade 1 000 anställda eller fler. Den stora majoriteten hade alltså färre än 1 000 anställda. En knapp tredjedel hade färre än 20 anställda, varav fem stycken helt saknade anställda. Som en referens kan nämnas att enligt SCB:s företagsregister har 0,5 promille av alla svenska företag 1 000 anställda eller fler. 98 procent har färre än 20 anställda och 73 procent har inga anställda alls. Antalet medarbetare under året var i vissa företag betydligt större än medeltalet heltidstjänster, på grund av att de haft många deltids- och korttidsanställda. Dock krävs en särskild kartläggning för att få fram en siffra på antalet personer.

Räknat i antal medlemmar står familjen KF-Coop och konsumentföreningarna i särklass med 3,5 miljoner medlemmar. Därefter följer OK-föreningarna med en miljon medlemmar samt HSBfamiljen med 600 000. Södra Skogsägarna följer på fjärde plats med 50 000 medlemmar. Det är framför allt konsumentkooperativ av olika slag men även en del producentkooperativ som har flest medlemmar. Det minsta antalet, tre medlemmar, återfinns hos Göteborgs Fiskauktionsförening och utgörs av organisationer i fiskerinäringen.

Inte oväntat har många av dessa stora ekonomiska föreningar varit verksamma i många decennier. I tabellen nedan framgår att 20 stycken har ett registreringsdatum före 1930. Men det är ingen tydlig övervikt för äldre företag, antalet är ganska jämnt fördelat över decennierna. Undantaget är 20-årsperioden från 1990 till 2009 då klart fler av dessa företag registrerats än under tidigare perioder. Det beror delvis på att registreringsåret i vissa fall står för en ombildning av något slag där företag som funnits långt tidigare organiserar sig i en ny form. Det senaste registreringsåret bland de 100 företagen är 2010.8

Registreringsår, Bolagsverket Antal företag
före 1910 4
1910 – 1929 16
1930 – 1949 16
1950 – 1969 15
1970 – 1989 14
1990 – 2009 34
2010 1
Samtliga 100

De 100 företagen är väl spridda över landet, vilket syns nedan. Fördelningen mellan länen följer ganska väl befolkningsfördelningen. Mönstret är tydligt trots att antalet företag är litet.9 Länet med den minsta befolkningen, Gotland, är det enda som inte finns representerat på listan. I vissa fall har företag verksamhet i fler län än det där huvudarbetsstället ligger. Framför allt familjerna och några andra som har rikstäckande verksamhet, i regel med huvudkontoret i Stockholm.

Företagets huvudarbetsställe, län Antal företag
01 Stockholms län 22
03 Uppsala län 6
04 Södermanlands län 2
05 Östergötlands län 2
06 Jönköpings län 2
07 Kronobergs län 1
08 Kalmar län 2
10 Blekinge län 1
12 Skåne län 16
13 Hallands län 5
14 Västra Götalands län 16
17 Värmlands län 1
18 Örebro län 2
19 Västmanlands län 2
20 Dalarnas län 5
21 Gävleborgs län 1
22 Västernorrlands län 6
23 Jämtlands län 1
24 Västerbottens län 4
25 Norrbottens län 2
(Danmark) (1)
Samtliga 100

Familjerna

De fem ”familjerna” hör till de allra största kooperativa företagen. Vi har valt att redovisa dem som sammanhållna företag vilket de i många avseenden är. Alternativet skulle vara att behandla var och en av de 92 ingående ekonomiska föreningarna som ett enskilt företag. Men då skulle mångfalden bland de 100 största minska avsevärt. Uppskattningsvis skulle mellan hälften och två tredjedelar då höra till någon av familjerna.

Samtidigt är skillnaderna inom familjerna stora. Tabellen visar hur stor del av varje familjs samlade omsättning som den största ekonomiska föreningen står för.

I fyra av de fem familjerna är en enskild ekonomisk förening helt dominerande. De flesta övriga bidrar endast marginellt till den samlade omsättningen.

Företag Antal ek. för. Den största ekonomiska föreningen
Nettoomsättning(tkr) Av familjen, %
KF-Coop och konsumentföreningarna 32 1032 690 000 80
HSB Riksförbund och de regionala HSB-föreningarna 28 11821 510 9
Lantmännen Ek. För. och lantmannaföreningarna 23 1239 686 000 uppgift saknas13
OK-föreningarna 7 147 801 589 70
Fonus och Begravningsföreningen Fonus Öst Ek För 2 15959 975 94

Vad gör de största kooperativa företagen?

De fem ”familjerna” och de andra mest kända kooperativa företag som nämndes i inledningen representerar ungefär lika många branscher. Svenskar i allmänhet förknippar antagligen den kooperativa företagsformen i första hand med de branscherna, alltså ett ganska smalt tillämpningsområde. Många är säkert också medvetna om att barnomsorg kan drivas kooperativt, tack vare de många exempel som finns.

Men bland de 100 största ekonomiska föreningarna finns också många företag med andra slags verksamheter. Om fler fick upp ögonen för den verkligheten skulle det vara ett viktigt bidrag till kunskapen om ekonomisk förening och kooperativt företagande.16

Nedan är de aktuella branscherna ordnade efter antalet företag. Intrycket är att företagen är verksamma inom många centrala och grundläggande delar av livet och samhället. Samtidigt finns nästan två tredjedelar inom de fem vanligaste branscherna.

De 100 största ekonomiska föreningarnas verksamhetsfält 2017 Antal företag
1. Jordbruk och livsmedelstillverkning – stödtjänster, förädling och partihandel 21
2. Energi – produktion och distribution 13
3. Bygg och anläggning – schakt o.d. 12
4. Skogsbruk, virke och byggmaterial – produktion och handel 9
5. Personlig assistans, daglig verksamhet och boende för personer med funktionshinder 8
6. Transporter – gods och person 8
7. Samlingslokaler – kultur, kurs och konferens 6
8. Utbildning – folkhögskola, grundskola och förskola 6
9. Bostäder 4
10. Upphovsrätt 3
11. Besöksnäring, turism 2
12. Detaljhandel – livsmedel och drivmedel 2
13. Bank 1
14. Begravning 1
15. Certifiering 1
16. Öppen hälso- och sjukvård 1
17. Reklam 1
18. Tolkning och översättning 1

Inom de flesta områdena har ekonomiska föreningar varit verksamma under många decennier. Men även inom sådana områden förekommer företag som är av senare datum och representerar nyare företeelser. Exempel är Sju Gårdar – en producentförening med ekologisk mjölk och klimatcertifierade gårdar, Solivind El – ett brukarkooperativ för vindkraft (se vidare nedan) – och Maskinringarna – som förmedlar lantbrukares tjänster med jordbruksredskap utanför den egna gården. Mer otraditionella områden med relativt många företag är Personlig assistans, daglig verksamhet och boende för personer med funktionshinder samt Förskola och grundskola inom branschen utbildning. Den nedre delen av tabellen består i större utsträckning av otraditionella verksamheter bland svenska kooperativa företag och ekonomiska föreningar, som Besöksnäring, Certifiering, Öppen hälso- och sjukvård, Reklam samt Tolkning och översättning.

Några kända exempel

Förutom de stora relativt välkända kooperativa företagen som nämnts ovan finns andra företag på listan som många är bekanta med, men som kanske är mindre kända i sin egenskap av ekonomiska föreningar. Här följer presentationer – hämtade från årsredovisningar, verksamhetsberättelser och hemsidor – av några företag som alla finns bland de största ekonomiska föreningarna. De utgör samtidigt en bred provkarta på vad ekonomiska föreningar kan användas till.

Solivind El (Tidigare O2 El)

»Som andelsägare producerar du egen el till självkostnadspris och får låga och stabila elkostnader på tryggt avstånd från elmarknadens priskarusell. Delägarskapet ger medlemskap i Solivind El Ekonomisk Förening ( f d O2 El Ekonomisk Förening17) – Sveriges största vindkraftskooperativ – med över 4 000 andelsägare som tillsammans äger 10 högeffektiva vindkraftverk.«18

STIM

»STIM står för Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå; ägs av dem som skapar musik och av musikförlag; är en ekonomisk förening utan vinstsyfte; arbetar på uppdrag av de anslutna upphovspersonerna och musikförlagen; tar tillvara deras ekonomiska intressen enligt upphovsrättslagen; arbetar också på uppdrag av motsvarande organisationer i andra länder; ger tillstånd (licens) till den som vill använda och sprida musik; samlar in licensavgiften; fördelar ersättningen individuellt till upphovspersoner och musikförlag; främjar svensk musikkultur.«19

Taxi Stockholm

»Taxi Trafikförening u.p.a. består av medlemsåkerier som utgör transportorganisationen till Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Medlemsåkerierna är knutna till Taxi Stockholm 15 00 00 AB genom ett transportöravtal. Taxi Stockholm utgör en beställningscentral och serviceorganisation som arbetar på uppdrag av Taxi Trafikförening u.p.a.«20

Äppelriket Österlen

»Äppelriket Österlen är ett företag som har till huvuduppgift att sälja och marknadsföra sina medlemmars frukt. Vi lagrar, sorterar och packar frukten för vissa odlare medan andra odlare packar i eget packeri. Vi använder namnet Äppelriket som vårt varumärke. … Ägare till företaget är 90 fruktodlare runt om i Skåne och 1 fruktodlare i Småland 2 i Blekinge och 1 i Östergötland«21

Göteborgs Fiskauktion

»1970 beslutade Hamnstyrelsen att överlämna Fiskauktionen till näringen och då bildades Göteborgs Fiskauktionsförening. Föreningen skulle ägas av fisket, grossisterna, detaljisterna och konservindustrin.«22

Falköpings Mejeri

»Falköpings Mejeri ägs av 166 mjölkbönder på och omkring Falbygden. Ett 20-tal är anslutna till föreningen KRAV®. … I koncernen ingår de helägda dotterbolagen Grådö Mejeri AB, Västgöta Mjölkförädling och Västgöta Lagerterminal AB. … Falköpings Mejeri ska skapa förutsättningar för ägarna att bygga en långsiktig mjölkproduktion. Målet är att skapa bästa möjliga avräkningspris för mjölkproducenten.«23

Landshypotek Bank

»Som medlemsägda är Landshypotek Bank redan med organisationsformen nära kunderna. … Medlemsnyttan, bland annat med utdelning av överskottet i banken och goda villkor, är central i bankens verksamhet. … Som ägare av banken bestämmer medlemmarna bland annat om ändamål och inriktning för banken, liksom om den årliga utdelningen.«24

SCR Svensk Camping

»SCR Svensk Camping Ekonomisk Förening är bransch- och medlemsorganisationen för svenska camping- och stugföretagare. Verksamheten grundades 1967. Verksamheten är bred och erbjuder medlemmarna anpassade produkter och tjänster inom marknadsföring, försäljning, rådgivning och utbildning. Organisationen företräder även branschen i nationella och internationella sammanhang i syfte att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för tillväxt och utveckling.«25

AkkaFRAKT i Skåne

»Välkommen till transportkoncernen där ägarna sitter bakom ratten. AkkaFRAKT ägs av egna företagare med ett engagemang utöver det vanliga. Därför kan du alltid lita på att vårt ord håller hela vägen.«26

KRAV

»Bland medlemmarna finns Arla, Scan och ICA, men också intresseföreningar som Naturskyddsföreningen och Ekologiska Lantbrukarna. … Samtliga företag som använder KRAV-märket betalar en licensavgift till KRAV. Pengarna används för att marknadsföra KRAV-märket och informera om vad det står för. Eventuell vinst betalas inte ut till medlemmarna utan används i verksamheten.«27

Företagen och medlemmarna

Till de viktigaste skillnaderna mellan de olika företagen hör sådana som gäller typen av medlemmar och medlemmarnas roll. Dessa innebär att företagen i hög grad har olika förutsättningar och till stor del inte är jämförbara.

Medlemmarna i en ekonomisk förening kan vara privatpersoner, enskilda näringsidkare, företag eller andra typer av organisationer. I vissa finns flera slags medlemmar med ett gemensamt behov eller intresse. Det förekommer också att olika typer av medlemmar har olika behov och intressen i olika delar av verksamheten.28

En privatperson kan vara medlem som kund eller som anställd i föreningens verksamhet. Företag inklusive enskilda näringsidkare och organisationer kan som medlemmar sälja eller köpa varor eller tjänster i den ekonomiska föreningen. Organisationer kan vara medlemmar för att tillgodose sina medlemmars intressen som konsumenter eller producenter, till exempel i de regionala och/ eller nationella ekonomiska föreningarna inom de fem ”familjerna”.

Medlemmarnas behov tillgodoses med hjälp av varor eller tjänster. När det gäller varor som medlemmarna behöver kan den ekonomiska föreningen köpa in eller själv producera dessa. Om den driver detaljhandelstjänster ger den tillgång till de varor som är medlemmarnas egentliga behov. Inom vård, skola och omsorg är däremot tillgången till tjänster det primära.

27 av de 100 företagen har privatpersoner, företag eller organisationer som medlemmar i en kundroll, inklusive 9 företag där medlemmarna är brukare av vård, skola eller omsorg. Det är vanligt att de ekonomiska föreningarna som är energiföretag har både hushåll och företag som medlemmar.

De senare är beroende av elen för sin produktion, men föreningens tjänster utgår från att de är förbrukare av el, oavsett vad de producerar och levererar. Det betyder att de är medlemmar i sin egenskap av elkonsumenter, alltså i en kundroll. Om man summerar antalet medlemmar i dessa 27 företag blir det totalt 5 265 000. Antalet personer är dock lägre eftersom många är medlem i flera ekonomiska föreningar för olika behov och syften.

Den ekonomiska föreningen kan också förädla, marknadsföra och sälja varor eller tjänster som medlemsföretag levererar. Eller tillhandhålla varor eller tjänster som medlemmarna behöver för sin produktion. 51 av de 100 företagen är till för att på det sättet underlätta medlemsföretagens roll som leverantörer. Summan av antalet medlemmar i dessa företag är 163 000.

Vidare kan enskilda personer genom en ekonomisk förening driva ett företag som ger dem anställning. På listan finns 2 sådana företag. Dessa har tillsammans 70 medlemmar.

I 9 av de 100 ekonomiska föreningarna består medlemmarna av organisationer som inte är producerande företag och som inte heller är regionala eller lokala enheter inom samma familj (eller federation). Däremot har dessa i sin tur medlemmar som drar nytta av verksamheten i den gemensamma ekonomiska föreningen. I de flesta fallen kan organisationerna sägas representera sina medlemmar i egenskap av kunder eller brukare, men i två ekonomiska föreningar tillgodoser tjänsterna behov i en leverantörsroll. Antalet medlemmar i dessa sammantaget är 2 700.

8 av de 100 företagen samlar grupper av medlemmar med skilda roller i verksamheten. De flesta är företag där både kunder och leverantörer är representerade bland medlemmarna. Båda grupperna har då ett gemensamt intresse av den verksamhet som den ekonomiska föreningen bedriver, som en förutsättning för deras inbördes affärer. Det finns också ett exempel där kunder och personal i samma verksamhet är medlemmar. Tillsammans har de 640 medlemmar.

I tabellen framgår fördelningen på de olika medlemsrollerna bland de 100 största ekonomiska föreningarna.

Medlemsroll Antal företag
Kunder 27
Leverantörer 51
Medarbetare 2
Organisationer 9
Multi (två eller fler av ovanstående) 8
Uppgift saknas 3
Samtliga 100

Troligen ser denna fördelning annorlunda ut bland de ekonomiska föreningar som har lägre omsättning än företagen på listan. Bland annat är andelen som har medarbetare som medlemmar troligen högre.

De olika typerna medlemmar och deras olika roller är en viktig förklaring till att medlemsantalet skiljer stort mellan företagen. Det är en av flera anledningar till att det är vanskligt att summera uppgifter om antal medlemmar. Exempelvis har HSB och Riksbyggen många likheter, men antalet medlemmar går inte att jämföra eftersom det i ena fallet gäller fysiska personer och i det andra organisationer. Tidigare nämndes också att en och samma person, företag eller organisation kan vara medlem i flera ekonomiska föreningar.

Den verksamhet som bedrivs och medlemmarnas roll i den avgör hur många medlemmar man kan och bör ha. Medlemmarnas ekonomiska engagemang och deltagande i verksamheten varierar stort mellan olika ekonomiska föreningar, mätt i exempelvis omsättning per medlem. Utöver typ av medlemmar och deras roll har bransch och icke-medlemmars deltagande i verksamheten stor betydelse. Exempelvis är det skillnad på om medlemmarna är privatpersoner eller företag, varu- eller tjänsteproducerande, i offentlig eller privat sektor. Det som förenar är att man som medlem har rätt att delta i styrningen av företaget och att man bara kan vara medlem om man deltar i verksamheten.

Funktioner och uppgifter

Vi har konstaterat att de största ekonomiska föreningarna är verksamma inom bostäder, livsmedelsförsörjning och energiförsörjning såväl som inom utbildning, samlingslokaler och kulturskapande. De är i hög grad inriktade på att tillgodose vardagsbehov i ett modernt samhälle. Konsumenter och brukare – eller i vissa fall organisationer som företräder dem – är medlemmar. Samtidigt finns näringarna jordbruk, skogsbruk, transporter samt bygg och anläggning representerade. Där är det producenter som har organiserat sig i ekonomiska föreningar för att underlätta och stärka sin näringsverksamhet.

Den övergripande bilden är att företag som utför konsumenttjänster kopplade till dagliga behov inklusive skola, vård och omsorg, drivs av konsumenter och brukare. Företag inom varuproduktion, företagstjänster och sådana konsumenttjänster som det enskilda hushållet använder mer sällan drivs i stället av producerande företag. Tabellen nedan visar hur de 100 företagen fördelar sig på de olika branschkategorierna utifrån medlemmarnas roll hos respektive företag. Bilden är att det finns vissa samband mellan bransch och medlemmarnas roll. En viss typ av ekonomisk förening (utifrån vilka medlemmar den har) ser ut att i hög grad vara verksam i vissa branscher, medan andra typer huvudsakligen finns i andra branscher.

De 100 största ekonomiska föreningarna 2017 efter bransch och medlemmarnas roll
Bransch/ verksamhetsfält Medlemmarnas roll, antal företag
Kunder Leverantörer Medarbetare Multi Organisationer Uppg. saknas Samtliga
Öppen hälso- och sjukvård 1 1
Utbildning 3 1 2 6
Bank 1 1
Detaljhandel 2 2
Certifiering 1 1
Omsorg, boende, dagl. verks 6 1 1 8
Bostäder 2 1 1 4
Jordbruk o livsmedel 1 19 1 21
Energi 12 1 13
Skogsbruk 5 4 9
Besöksnäring /turism 2 2
Bygg o anläggning 12 12
Transporter 8 8
Reklam 1 1
Upphovsrätt 2 1 3
Begravning 1 1
Samlingslokaler 6 6
Tolkning o översättning 1 1
Totalsumma 27 51 2 8 9 3 100

Ett intressant särskilt exempel inom livsmedelsförädling och -tillverkning är Östra Bageriföreningen i Halmstad som genom egna butiker svarar direkt mot ett dagligt behov och drivs av brödkonsumenterna.

Konsumenttjänster som utnyttjas sällan är i många fall organiserade så att organisationer som företräder konsumenterna är medlemmar i den ekonomiska föreningen. Exempel är Folkets Hus och Fonus. I fallet Folkets Hus står en del medlemsorganisationer också för produktion av verksamhet för de egna medlemmarnas nytta.

Generellt är det vanligt med såväl brukardrivna (klienterna själva eller deras anhöriga) som medarbetardrivna företag bland de ekonomiska föreningarna inom vård, skola och omsorg. Bland de 100 största ekonomiska föreningarna 2017 finns två medarbetardrivna företag, båda i den sektorn. Det är inte heller ovanligt att både brukare och medarbetare är medlemmar i en och samma ekonomiska förening. På listan finns ett assistansföretag där detta är fallet.

Flertalet företag bland de 100 är konkurrensutsatta i sina respektive branscher, såväl inom offentliga och privata tjänster som inom varuproduktion. Men några har helt unika roller. Formen ekonomisk förening ser i dessa fall ut att ha valts utifrån särskilda krav på ändamålsenlighet grundade i de behov som verksamheten ska tillgodose. Exempel är STIM, SAMI och Copyswede (ersättning till upphovspersoner och kulturutövare), KRAV (certifiering av livsmedelsproduktion), VMF (virkesmätning), HBV (inköpscentral för kommunala bostadsbolag), Sinfra (inköpscentral för energi- och VA-företag), Västmanlands Tolkservice (tolkförmedling) och Göteborgs Fiskauktionsförening.

Dessa olika uppgifter i samhället och på olika marknader löser företagen på sätt som är typiska för ekonomiska föreningar. Vi har tittat närmare på hur några företag med olika sammansättning och inriktning beskriver vad det innebär för dem att vara ekonomisk förening. Utöver de tio presenterade företagen i det föregående avsnittet har vi valt ytterligare sex företag i skilda branscher.29

Här nedan har vi sammanställt de punkter som tydligast utmärker företagen. De flesta lyfter fram endast två eller tre av dessa, beroende på bland annat om medlemmarna är konsumenter, medarbetare, leverantörer eller organisationer. För den som är bekant med kooperativa idéer och principer finns mycket att känna igen. Utifrån det underlag vi har gått igenom framstår det som viktigt för dessa förhållandevis stora företag drivna som ekonomiska föreningar att de

  • ägs av dem som deltar i och drar nytta av verksamheten.
  • arbetar på medlemmarnas uppdrag.
  • har en verksamhet som innebär stöd, service eller komplement till
    medlemmarna och deras verksamheter.
  • främjar medlemmarnas ekonomiska intressen (i meningen
    ekonomisk effektivitet/lönsamhet för den enskilde medlemmen)
  • har förankring och breda relationer i branschen och samhället.
  • gör nytta för fler än medlemmarna eller verkar för förändringar
    i branschen och samhället.
  • baserar sig på idéer om och tillämpar samarbete, gemensamma
    lösningar och kollektiv styrka.
  • ger plats för medlemmarnas delaktighet och engagemang.
  • inte har ekonomisk vinst som sitt främsta syfte och att vinsten
    går tillbaka till verksamheten och medlemmarna

I jämförelse med gängse kooperativa principer30 kan man notera att demokratiskt beslutsfattande enligt modellen en medlem – en röst verkar vara mindre viktigt att framhålla för dessa företag. Därmed inte sagt att det inte tillämpas.

Jämställdhet

Med jämna mellanrum uppmärksammas den bristande könsbalansen bland svenskar som driver företag. Mansdominansen är generellt större på det fältet än på många andra, men förstås varierande beroende på vad och hur man räknar. Vårt material tillåter oss att titta på hur styrelser och ledningar i de största ekonomiska föreningarna är sammansatta av kvinnor och män. Vi kan även se hur många vd:ar respektive styrelseordföranden som är kvinnor och män. Av samtliga styrelseledamöter i de aktuella ekonomiska föreningarna är 25 procent kvinnor, det vill säga var fjärde ledamot.31

Ett annat mått på jämställdheten är andelen styrelser där det över huvud taget finns någon kvinna. Bland de 100 största ekonomiska föreningarna 2017 är den siffran 76 procent. 51 procent av styrelserna har minst 25 procent kvinnor. 14 procenthar en kvinna som styrelseordförande. Det är alltså en bit kvar till jämställdhet, men jämförelsevis ändå betydligt kortare än i andra företag.

2018 publicerades en undersökning där styrelserna i samtliga aktiva aktiebolag kartlades.32 Här var 20 procent av ledamöterna kvinnor, eller var femte ledamot. Till stor del återspeglar siffrorna den stora övervikten av män bland ensamföretagare, som är flertalet av aktiebolagen. En kartläggning genomförd av ALMI visade att 38 procent av alla svenska aktiebolag med minst fem miljoner i omsättning eller minst fem anställda och samtidigt minst två styrelseledamöter hade en kvinna eller fler i styrelsen.33

Mycket riktigt är bilden en annan bland de 320 bolag som var noterade på Stockholmsbörsen. Enligt Andra AP-fonden var andelen kvinnor i styrelserna 34 procent. 96 procent av börsbolagen hade minst en kvinna i styrelsen. 80 procent hade minst 25 procent kvinnor i styrelsen. 9 procent av de börsnoterade bolagen hade en kvinna som styrelseordförande.34

Bland de ledande befattningshavarna i de ekonomiska föreningarna på listan är kvinnorepresentationen högre än bland styrelseledamöterna. 2017 var 34 procent kvinnor. I 63 procent av ledningsgrupperna fanns minst en kvinna. 27 procent av de aktuella ekonomiska föreningarna hade en kvinna som vd eller motsvarande. Det kan jämföras med 18 procent av alla svenska aktiebolag med en utsedd vd.35 I den grupp aktiebolag som ingick i ALMI:s kartläggning hade 12 procent en kvinna som vd.

Andra AP-fondens undersökning visade att andelen kvinnor i de svenska börsbolagens ledningar var 23 procent, fördelade på 75 procent av ledningsgrupperna. Endast 8 procent av dessa bolag hade en kvinna som vd. Hos börsbolagen verkar det alltså finnas ett glapp mellan styrelser och ledningar vad gäller nivån på jämställdhet, som saknas hos de aktuella ekonomiska föreningarna.

Medan sammansättningen av styrelserna bör jämföras med medlemmarna respektive aktieägarna som väljer styrelserna som sina företrädare, kan det vara mer relevant att jämföra de anställda företagsledningarna med könsfördelningen hos medarbetarna. Hos de 100 största ekonomiska föreningarna var andelen kvinnor bland de anställda 26 procent. Det betyder att kvinnor kan ses som överrepresenterade i företagsledningarna. Hos börsbolagen var andelen anställda kvinnor 35 procent, vilket innebär en underrepresentation bland de ledande befattningshavarna.

Jämförelserna haltar men sammanfattningsvis ger de ändå en antydan om att de aktuella ekonomiska föreningarna står sig väl gentemot andra företag i fråga om jämställdhet. Vi kan konstatera att detta inte verkar förklaras av en särskilt stor andel kvinnodominerade branscher och företag på listan. Vård, skola och omsorg samt andra servicenäringar med hög andel kvinnor finns i betydligt större utsträckning bland de mindre ekonomiska föreningarna. Tidigare undersökningar har visat att nystartade ekonomiska föreningar har en hög kvinnorepresentation i sina styrelser.36 Den förhållandevis goda könsbalansen verkar vara en gemensam nämnare mellan såväl stora etablerade kooperativa företag som mindre och nyare.

De ömsesidiga bolagen

Ömsesidiga bolag är en juridisk form som i Sverige förekommer endast inom försäkringsverksamhet. Både livförsäkring och sakförsäkring kan organiseras i den formen. Några av Sveriges största försäkringsbolag är ömsesidiga.

Alla ömsesidiga bolag är skyldiga att lämna sin årsredovisning till Bolagsverket. Därför är det relativt enkelt att få en överblick över de bolag som finns. Totalt är det ett femtiotal som är aktiva. Av dessa hör drygt 40 stycken till de nio riksomfattande företag och företagsfamiljer som vi kartlagt. Det övriga tiotalet ömsesidiga bolag är lokala och har som mest en omsättning på ca 10 miljoner kronor.

Folksam som är det största företaget består av två ömsesidiga bolag, Folksam Liv och Folksam Sak. I Länsförsäkringsgruppen ingår 23 regionala ömsesidiga bolag medan Dina Försäkringar består av 10 lokala ömsesidiga bolag. Det är vanligt att de ömsesidiga bolagen enskilt såväl som gemensamt inom en familj driver delar av verksamheten i helägda aktiebolag.

Inom skadeförsäkring var Länsförsäkringar det största och Folksam det näst största av alla svenska försäkringsbolag räknat i premieinkomst 2017.37 Dina Försäkringar och Skandia kom på sjätte respektive åttonde plats. Inom livförsäkring hade Alecta, Folksam och Skandia de klart största inbetalda premierna av alla försäkringsbolag.

Summan av de nio stora ömsesidiga försäkringsbolagens och familjernas premieintäkt (sakförsäkring) och premieinkomst (livförsäkring) 2017 var 161 miljarder kronor. De hade nästan 14 000 anställda. I styrelserna var 31 procent av ledamöterna kvinnor. Motsvarande siffra för ledningsgrupperna var 52 procent, ganska väl avspeglande andelen kvinnor bland samtliga medarbetare som var 55 procent.

Det kooperativa sverige är större

En slutsats av denna kartläggning är att om man letar kooperation i Sverige så hittar man väldigt mycket hos de ekonomiska föreningarna. Betydligt mer än det fåtal företag som dominerar bilden av svensk kooperation. Det gäller såväl antalet företag som bredden av verksamheter och människor, företag och organisationer som är involverade. Redan bland de 100 största ekonomiska föreningarna har vi bland annat sett ytterligare ett dussin branschkategorier, som tabellen ovan visar.

När vi sedan vidgar kartan till samtliga ekonomiska föreningar växer inte bara antalet utan även mångfalden. I november 2017 var drygt 8 000 ekonomiska föreningar registrerade som aktiva företag hos SCB.38 Utifrån kartläggningen kan vi dra slutsatsen att runt 99 procent av samtliga ekonomiska föreningar (bostadsrättsföreningarna oräknade) har en lägre omsättning än 38 miljoner kronor. En fingervisning om mångfalden bland de mindre (och företrädesvis nya) ekonomiska föreningarna är att under femårsperioden 2003 – 2007 startade nya ekonomiska föreningar i 289 av SNI-systemets finaste indelning i totalt 821 branscher.39 På vår lista över de 100 största ekonomiska föreningar finns ungefär 50 av dessa representerade.

Tack vare ett stort antal företag kan också det kooperativa inslaget i en viss bransch vara relativt stort, även om varje enskilt företag är litet. Det främsta exemplet är barnomsorgen där 28 procent av barnen i fristående förskolor år 2017 gick i en föräldra- eller personalkooperativ förskola.40 Således en ”marknadsandel” i nivå med de stora kooperativa företagen.

Det finns många anledningar att tro att de mindre ekonomiska föreningarna fungerar annorlunda än de större. De har en annan profil i fråga om branscher och medlemskategorier. En stor del av dem har startat från 1980-talet och framåt. Men de kan också vara kooperativa i andra avseenden. Vi kan inte utesluta att vissa av dem har svagare kooperativa drag än de större i allmänhet har. Samtidigt kan många små ekonomiska föreningar tvärtom vara kooperativa föredömen vad gäller delaktighet och styrning.

De riktigt stora kooperativa företagen har mestadels växt genom samarbete. Typen av verksamhet, marknader med mera har gett förutsättningar för detta. Antingen har kooperativa föreningar bildats självständigt och organisatoriskt oberoende av varandra och senare valt att ansluta sig till ett samarbete. Eller också har nya kooperativ fötts in i en familj efter att initiativet till nybildning tagits av en nationell eller regional samarbetsorganisation. Skalfördelar ser ut att finnas framför allt för de kooperativa företag som är verksamma inom varuhandel, varuproduktion samt bostadsbyggande och -förvaltning. När det gäller annan tjänsteproduktion är fördelarna inte lika uppenbara. Här kan argumenten för att värna det småskaliga väga tyngre. Det gäller många av de nyare tjänsteproducerande ekonomiska föreningarna. Även bland de äldre är det många som inte samverkar i fasta former. Samtidigt behöver inte ett samarbete handla om att uppnå direkta skalfördelar. Många små ekonomiska föreningar efterlyser idag samarbete för ömsesidig nytta, kring allt från erfarenhetsutbyte till affärer.

I inledningen motiveras varför kartläggningen har avgränsats till de ekonomiska föreningarna. Med stor sannolikhet hittar vi det mesta av det kooperativa Sverige hos dessa. Men det hindrar inte att det finns andra relativt väldefinierade typer av företag och juridiska former där man kan förvänta sig att finna kooperativa drag. Det handlar om ömsesidiga företag, kundägda företag, personalägda företag, kedjeföretag, samfälligheter, (ideella) föreningar med (delvis) ekonomisk verksamhet och (delvis) ekonomiskt syfte samt flerintressentägda företag med allmännyttigt syfte (bland annat ett antal så kallade gemenskapsföretag efter den brittiska förebilden community business). Något längre bort finns exempelvis sparbanker och verksamhetsdrivande stiftelser. Dessutom finns företag som inte lika lätt låter sig klassificeras. Det är inte osannolikt att ett antal företag i andra juridiska former än ekonomisk förening hör hemma på listan över de största kooperativa företagen.

Mer verksamhet och större värden

En annan sida av frågan om hur stort det kooperativa Sverige egentligen är handlar om hur alla de ”vanliga” företag som är medlemmar i ekonomiska föreningar ska betraktas och räknas. I det här perspektivet blir det tydligt att en sortering av företag i lådorna ”privat sektor” och ”kooperativ sektor” kan vara problematisk.

I ekonomiska föreningar där företag är medlemmar finns det en stor sammanlagd ekonomisk verksamhet i medlemsföretagen som inte syns i den ekonomiska föreningens redovisning. Ändå kan den ekonomiska föreningen vara mycket viktig eller helt avgörande för medlemsföretagets verksamhet och intäkter. Vore det en koncern skulle koncernredovisningen ha en mycket större omslutning än vad den ekonomiska föreningen har. Detta illustrerar en avgörande skillnad mellan strukturer som är byggda på samarbete om en gemensam verksamhet och sådana som är grundade på ägande. En del invanda begrepp och synsätt behöver ställas på huvudet, när vi är vana att betrakta företag som ägda uppifrån och ned.

Ett exempel på detta är Taxi Stockholm som i den ekonomiska föreningen 2017 hade en omsättning på 538 miljoner kronor samtidigt som värdet av de transporter som utförts i de anslutna åkerierna uppgick till 2,2 miljarder kronor. Ett annat exempel är Värmlandsschakt som har 140 entreprenadföretag och transportföretag som medlemmar. Man marknadsför sig som ett sammanhållet företag, samtidigt som alla medlemmar presenteras på hemsidan. Den ekonomiska föreningen har 14 anställda. På hemsidan framgår att Värmlandsschakt har 450 medarbetare, vilket syftar på medlemsföretagen tillsammans.

Medlemmar i ekonomiska föreningar förfogar även över betydande värden kopplat till medlemskapet. Det kan illustreras av det samlade marknadsvärdet på alla HSB-lägenheter. Det uppskattas till 612 miljarder kronor.41 Motsvarande gäller förstås även Riksbyggen och Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige. Ett annat exempel är skogstillgångarna hos medlemmarna i skogsägarföreningarna.

Omfattande verksamheter och tillgångar är alltså knutna till och beroende av en ekonomisk förening. Men än så länge saknas samlade siffror på omsättning, antal anställda och ekonomiska värden. De siffrorna är betydande pusselbitar i en kartläggning av de ekonomiska föreningarnas och kooperationens samhällsekonomiska betydelse.

Det växer när vi vet mer

För ett framtida Sverige med mer kooperation behövs sådant som inspiration, medvetenhet, stöd och övertygelse. Sådant kan växa ur kunskap om den kooperation som faktiskt finns och vad den betyder för samhället. Kunskapen behöver finnas hos alla i Sverige som har möjlighet att bidra till utvecklingen. Alltså människor som vill förändra och utveckla produktion, konsumtion och arbete, såväl de som själva vill driva verksamhet som de som kan stimulera, stödja och underlätta.

För att förstå hur kooperation fungerar, vad som driver den och vad den kan bidra med krävs djupare kunskap än vad den här utforskande kartläggningen kan ge. Men förhoppningsvis kan vi väcka intresse att leta sig vidare.


Slutnoter

  1. En ekonomisk förening är inte skyldig att lämna årsredovisning till Bolagsverket om den har en nettoomsättning som är högst 80 miljoner kronor, en balansomslutning som är högst 40 miljoner kronor och har högst 50 anställda i medeltal. Om den två i rad överskrider två av dessa värden ska den lämna årsredovisning.
  2. Fem av dessa 100 företag är kooperativa familjer – KF-Konsum, HSB, Lantmännen, OK och Fonus – som var och en består av minst två ekonomiska föreningar, sammanlagt 92 stycken.
  3. Den vanligaste kooperativa formen i Sverige är bostadsrättsföreningen som är en variant på ekonomisk förening. Enligt SCB:s företagsregister var det i november 2017 drygt 8 000 ekonomiska föreningar och drygt 19 000 bostadsrättsföreningar som var aktiva företag. Sveriges största bostadsrättsförening, Brf Masthugget i Göteborg, omsatte 2016 80 miljoner kronor och hade 14 anställda. Vi har valt att lämna bostadsrättsföreningar utanför kartläggningen. Däremot är Sveriges stora bostadsrättsorganisationer med.
  4. Se bearbetningar av enkätresultat från Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet, i Curt-Olof Mann, Företag med fokus på hur och varför – om kooperativt företagande i praktiken, Coompanion 2014.
  5. Med bortfall av uppgifter för några av dessa. Det kan påpekas att det i de fem ”familjerna” finns enskilda ekonomiska föreningar som omsättningsmässigt inte på egen hand skulle kvala in på listan, men som nu ingår i summeringen
  6. Av de 75 ekonomiska föreningar som enligt SCB:s företagsregister i september 2017 hade en omsättning på minst 50 miljoner kronor, saknar vi årsredovisning från 12 stycken. Det fanns också 48 ekonomiska föreningar som hade en registrerad omsättning under 20 miljoner kronor men samtidigt 50 eller fler anställda. Förklaringen är att de har momsfri verksamhet vars omsättning inte registreras i SCB:s företagsregister. Vissa av dem har en omsättning som ger dem en plats bland de 100 största. Samtidigt saknar vi årsredovisning från 27 stycken.
  7. Arla är det enda undantaget från regeln att listan omfattar svenska ekonomiska föreningar. Arla är numera formellt ett danskt företag, med medlemmar i sju länder 2017. Sverige var det enskilda land som hade flest medlemmar i Arla, en fjärdedel av samtliga.
  8. I de kooperativa familjerna gäller registreringsåret den gemensamma ekonomiska föreningen eller, där en sådan saknas, den som har det tidigaste registreringsdatumet.
  9. Det kan vara värt att nämna de sex län där antalet är större än vad som kan förväntas utifrån befolkningen den 31 december 2017; Uppsala, Skåne, Halland, Dalarna, Västernorrland och Västerbotten, där särskilt Västernorrland utmärker sig med 2 procent av befolkningen och 6 av 100 företag.
  10. KF Ek. För.
  11. HSB Stockholm Ek. För.
  12. Lantmännen Ek. För.
  13. De 22 lantmannaföreningarnas samlade omsättning motsvarar enstaka procent.
  14. OK Ek. För.
  15. Fonus Ek. För.
  16. Alla svenska företag och arbetsställen ska ha minst en SNI-kod (Svensk Näringsgrensindelning) som beskriver den typ av verksamhet som bedrivs. SNI-koden sätts i samband med att företaget registreras, i samråd med Skatteverket. Principen är att den faktiska verksamheten i den aktuella juridiska personen ska styra branschklassningen. Det är troligen inte en tillfällighet att många av de ekonomiska föreningarna har en SNI-kod som inte verkar vara rättvisande. Till exempel har KRAV placerats i branschen ”verksamhet som utövas av huvudkontor”, STIM i ”ljudinspelning och fonogramutgivning”, Värmlandsschakt i ”övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik” och Svensk Camping i ”intressebevakning inom branschorganisation”. Vidare är olika ekonomiska föreningar med samma typ av verksamhet, bland annat skogsägarföreningar, klassade sinsemellan olika. De som i första hand verkar drabbas är sådana ekonomiska föreningar som har företag som medlemmar och bedriver en verksamhet som ska komplettera och understödja medlemmarnas. I praktiken kanske inte detta är ett så stort problem. Men det går att se som tecken på att många ekonomiska föreningar driver verksamhet som inte riktigt passar in i normala mallar för näringslivet.
  17. Fr.o.m. april 2017.
  18. Bli delägare i ett vindkraftverk” på www.utellus.se
  19. Verksamhetsberättelse 2014
  20. Årsredovisning 2014
  21. ”Om oss” på www.appelriket.se
  22. ”Om fiskauktionen” på www.gfa.se
  23. ”Om Falköpings Mejeri” på www.falkopingsmejeri.se
  24. ”Landshypotek Ekonomisk Förening” på www.landshypotek.se
  25. Årsredovisning 2014
  26. www.akkafrakt.se
  27. ”Organisationen KRAV” på www.krav.se
  28. Det gäller till exempel i de två bostadsrättsorganisationerna Bostadsrätterna Sverige och HSB där dels fysiska medlemmar, dels bostadsrättsföreningar är medlemmar. Även i Riksbyggen där organisationer med olika intressen är medlemmar.
  29. Vi har granskat presentationer i årsredovisningar, verksamhetsberättelser och på hemsidor gällande GIL – Göteborgskooperativet för Independent Living, Södra Hallands Kraft, Nätraälvens Virkesförsäljningsförening, Strängnäs Montessoriskola, OK och Södertörns Friskola.
  30. Intresseorganisationen Internationella Kooperativa Alliansen, IKA, har antagit formella kooperativa principer. De ingår i IKA:s förklaring av den kooperativa identiteten tillsammans med en definition av ett kooperativ och ett antal kooperativa värden. När det hänvisas till kooperativa principer är de oftast IKA:s som avses, nämligen följande sju: Frivilligt och öppet medlemskap, Demokratisk medlemskontroll, Medlemmarnas ekonomiska deltagande, Självständighet och oberoende, Utbildning och information, Samarbete mellan kooperativ samt Samhällshänsyn.
  31. Arbetstagarrepresentanter och suppleanter är inte medräknade. Uppgifter om styrelseledamöter har förutom från årsredovisningarna hämtats från Näringslivsregistret hos Bolagsverket. Uppgifter om kvinnor och män i ledningsgrupper har hämtats från årsredovisningar, Näringslivsregistret och företagens hemsidor.
  32. Undersökning beställd av Dagens Industri och utförd av Creditsafe, publicerad 2018-06-07.
  33. Styrelsekartläggning mars 2018, ALMI.
  34. Källa: Andra AP-fondens kvinnoindex, www.ap2.se, 2018-06-11. Undersökningen omfattar bolag noterade på Nasdaq Stockholm.
  35. Siffror från Bolagsverket bearbetade av nyhetsbyrån Siren, Dagens Nyheter 2018-04-12.
  36. Curt-Olof Mann, Kvinnor startar fler företag – tillsammans, Coompanion 2007
  37. Svensk Försäkrings branschstatistik för 2017.
  38. Samtidigt var drygt 19 000 bostadsrättsföreningar registrerade som aktiva företag. Enligt SCB var bostadsrättsföreningarnas sammanlagda intäkter 2013 drygt 45 miljarder kronor. Källa: SCB, Företagsregistret respektive Statistikdatabasen, Resultatredovisning för icke-finansiella bolag, bostadsrättsföreningar, mnkr. År 2013.
  39. Curt-Olof Mann, Kooperativt företagande förnyar näringslivet, Coompanion 2008.
  40. Baserat på statistik över Barn och grupper i förskolan 15 oktober 2017, Sveriges Officiella Statistik, tabell 3, www.skolverket.se.
  41. HSB hållbarhetsredovisning 2015.