Om Sveriges största kooperativa företag

Djupdykning i det värdeladdade affärslivet

De flesta svenskars bild av de kooperativa företagen i landet domineras av fem familjer. Lantmännen och lantmannaföreningarna, OK-föreningarna, KF-Coop och konsumentföreningarna, Fonus och Begravningsföreningen Fonus Öst samt HSB Riksförbund och HSB-föreningarna.

Innehåll

Om kartläggningen
Hur stora är de största kooperativa företagen?
De fem familjerna
Skillnader mellan företag med olika typer av medlemmar
Mycket större ekonomi och fler människor omfattas
Vad gör de största kooperativa företagen?
Branscher efter antal företag i listan
Några kända exempel
Vilka funktioner och uppgifter har de?
Karaktärsdrag
Det kooperativa Sverige är större

Utöver dessa finns ytterligare några relativt välbekanta stora företag, kanske främst Riksbyggen, Södra Skogsägarna och Arla. I vår kartläggning av de största kooperativa företagen i Sverige är alla dessa självskrivna. Men med ambitionen att ställa samman en lista över de 100 största kooperativa företagen räcker de inte långt.

Det är just en sådan kartläggning som denna text utgår från. För andra gången har uppgifter samlats in från ett stort antal företag som oavsett bransch, organisationsanknytning, historia, benämning etc har en form och omfattning på verksamheten som kan kvalificera dem till en lista över Sveriges 100 största kooperativa företag.

Uppgifter som tidigare inte finns samlade och sammanställda har hämtats från årsredovisningar, verksamhetsberättelser och hemsidor. Den resulterande listan presenteras på sidan Goda affärer, med presentationer och uppgifter om de enskilda företagen. I de följande avsnitten återger vi olika bilder som listan ger av det kooperativa Sverige.

Vi har koncentrerat oss på företag som drivs i den juridiska formen ekonomisk förening.1 Verksamhet i aktiebolagsform har inkluderats om den ingår i en koncern med en ekonomisk förening som moderföretag.

Den har enligt lag starka kooperativa drag. Bland annat det så kallade kooperativitetskravet som innebär att medlemmarna ska delta i verksamheten. Det betyder att man inte som i ett aktiebolag kan vara extern ägare med endast ett kapitalintresse i företaget. Antalet medlemmar måste vara minst tre och medlemskapet är öppet för vem som helst om verksamheten tillåter. Varje medlem har som grundregel en röst vid föreningsstämman, oavsett storleken på medlemmens insatskapital. Ekonomiska föreningar är alltså enligt lag i viktiga avseenden kooperativa företag. Samtidigt finns undersökningsresultat som visar att så är fallet även i praktiken.2

Det tål att påminnas om att de företag vi här intresserar oss för är förhållandevis stora i fråga om ekonomisk omsättning. Men de skiljer sig som grupp inte bara i fråga om storlek från övriga ekonomiska föreningar. Verksamheternas karaktär, medlemskategorier och andra särskilda förutsättningar har gjort att de har växt sig stora. Bland de mindre ekonomiska föreningarna är profilen en annan vad gäller branscher och medlemmar, men även av naturliga skäl ålder. En stor andel av dessa har startat från 1980-talet och senare. I vissa branscher finns betydande antal företag, som vart och ett har relativt få anställda och låg omsättning, men som tillsammans står för omfattande volymer. Det tydligaste exemplet är den kooperativa barnomsorgen. Vi återkommer något till detta i det sista avsnittet.

Genom att sätta fokus på de 100 största ekonomiska föreningarna vill vi lägga en grund för en både fördjupad och breddad bild av det kooperativa Sverige. Vi avslutar nedan med att resonera kring hur den bilden kan utvidgas och bli mer komplett.

Om kartläggningen

Genom att avgränsa kartläggningen till ekonomiska föreningar får vi mindre problem med definitioner, avgränsning och praktisk hanterbarhet än om vi skulle inkludera andra former. Men för att få en mer heltäckande bild av det kooperativa företagandet i Sverige krävs att främst aktiebolag och ideella föreningar kartläggs.

I båda dessa former förekommer organisationer med starka kooperativa drag, men dessa är betydligt svårare att identifiera än de ekonomiska föreningarna. Det finns även andra juridiska former där man kan förvänta sig att hitta organisationer med kooperativa drag, till exempel ömsesidiga bolag. I det sista avsnittet går vi något närmare in på detta. I den här kartläggningen har verksamhet i aktiebolagsform inkluderats när den ingår i en koncern med en ekonomisk förening som moderföretag.

Folkets Hus och folkhögskolorna är två företagsfamiljer med förenande idéer, värdegrund, profil och liknande. I båda dessa familjer återfinns många ekonomiska föreningar och bland landets Folkets Hus är formen helt dominerande. De är dock inte sammanhållna rent affärsmässigt på sätt som motsvarar de fem uttalat kooperativa familjerna ovan. Därför hanterar vi här alla de ingående ekonomiska föreningarna var och en för sig.

Uppgifterna har vi i första hand hämtat från årsredovisningarna för år 2015. De vi har samlat tyder på att om vi hade tillgång till uppgifter om nettoomsättning för samtliga ekonomiska föreningar skulle det krävas en omsättning över åtminstone 30 miljoner kronor för att kvala in på listan över de 100 största. Därför satte vi under arbetets gång en sådan omsättningsgräns.3

På listan finns nu 94 företag. Här inkluderas de fem familjerna som 2015 tillsammans rymde 97 ekonomiska föreningar.4 Listan omfattar således i denna version totalt 186 ekonomiska föreningar.5

Hypotesen att det finns fler än de vi hittills har identifierat som har en omsättning på minst 30 miljoner kronor känns inte särskilt djärv. Vår förhoppning är att vi vid kommande uppdateringar ska få tillgång till uppgifter från fler företag. I det perspektivet verkar det rimligt att lämna sex poster tomma.

Hur stora är de största kooperativa företagen?

De 94 företag som vi har identifierat som de omsättningsmässigt största kooperativa företagen i Sverige 2015 hade tillsammans en nettoomsättning på 259 miljarder kronor. Antalet anställda var 62 000.6

Lägger vi ihop antalet medlemmar blir summan 5,5 miljoner. Men eftersom många är medlem i fler än en ekonomisk förening, är det ett lägre men okänt antal enskilda personer, företag och andra organisationer som utgör medlemmarna.

I de stora summorna döljer sig en betydande spännvidd mellan de 94 företagen. Arla, som är störst, är det enda undantaget från regeln att listan omfattar svenska ekonomiska föreningar. Arla är numera formellt ett danskt företag, men med verksamhet och medlemmar i sju länder 2015. Sverige var det enskilda land som hade flest medlemmar i Arla, en fjärdedel av samtliga. Arla som helhet omsatte 2015 ganska precis 100 miljarder kronor. Av de helsvenska företagen är KF-koncernen och de 31 medlemsföreningarna det största, med en omsättning som är mindre än hälften av Arlas. Som jämförelse kan nämnas att sista företaget på listan (Bjärke Energi) omsatte 32 miljoner kronor, eller 0,3 promille av Arlas omsättning.

Ett mer konkret mått på företagens storlek är antalet anställda. För att ge en bild av skillnaderna har företagen fördelats på mindre grupper i tabellen nedan.

Antal anställda Andel företag
Fler än 10 000 2 %
2 000–9 999 5 %
1 000–1 999 0 %
100–999 26 %
20–99 49 %
1–19 18 %
Samtliga (94 st) 100 %

Den stora majoriteten av företagen hade alltså färre än 1 000 anställda, medan ett fåtal hade 2 000 eller fler. Bland de senare återfinns fyra av de fem familjerna som nämns ovan samt tre företag med hela omsättningen samlad i en ekonomisk förening. Två tredjedelar av samtliga hade färre än 100 anställda. Som en referens kan nämnas att enligt SCB:s företagsregister har drygt 300 000 svenska företag minst en person anställd. Av dessa har 93 procent färre än 20 anställda medan 0,2 procent har 1 000 anställda eller fler.

Räknat i antal medlemmar står familjen KF-Coop och konsumentföreningarna i särklass med 3,4 miljoner medlemmar. Därefter följer OK-föreningarna med en miljon medlemmar samt HSB-familjen med drygt hälften så många. STIM följer på fjärde plats med ungefär en sjundedel av antalet HSB-medlemmar. Det är framför allt konsumentkooperativ av olika slag men även en del producentkooperativ som har flest medlemmar. Det minsta antalet, åtta medlemmar, återfinns hos Sydöstbagerierna och består av konsumentföreningar som i sin tur har individuella medlemmar.

Familjerna

De fem kooperativa familjerna hör till de största företagen på listan. Vi har valt att redovisa dem som sammanhållna företag vilket de i många avseenden är. Alternativet skulle vara att behandla var och en av de 97 ingående ekonomiska föreningarna som ett enskilt företag. Men då skulle mångfalden minska avsevärt. Uppskattningsvis skulle mellan hälften och två tredjedelar av de 100 största ekonomiska föreningarna höra till någon av familjerna.

Samtidigt är skillnaderna inom familjerna stora. Tabellen nedan ger en bild av den omsättningsmässiga spridningen inom respektive familj.

Företag Antal ek för Nettoomsättning (tkr)
Lägst Högst
KF-Coop och konsumentföreningarna 33 < 10 000 34 724 000
HSB Riksförbund och de regionala HSB-föreningarna 31 < 10 000 1 153 162
Lantmännen och lantmannaföreningarna 24 1 700 35 660 000
OK-föreningarna 7 86 730 9 189 971
Fonus och Begravningsföreningen Fonus Öst Ek För 2 64 612 928 439

Spännvidden är oerhört stor i de flesta familjerna. En enskild ekonomisk förening är i regel helt dominerande och orsakar familjens topplacering på listan. Att det är många ekonomiska föreningar som ingår i familjen har mindre betydelse, de flesta bidrar endast marginellt till den samlade omsättningen.

Företag med olika typer av medlemmar

Trots den gemensamma juridiska formen är företagen på listan till stora delar av helt olika karaktär. En av de mest grundläggande egenskaperna som skiljer dem åt är typen av medlemmar och medlemmarnas roller. Det gör att företagen i hög grad har olika förutsättningar och till stor del inte är jämförbara. De gemensamma nämnarna finns i sättet att organisera företaget.

Medlemmarna i en ekonomisk förening kan vara fysiska eller juridiska personer. I båda fallen kan de ha såväl en leverantörsroll som en kundroll gentemot föreningen, det vill säga sälja något eller köpa något. Särskilt företag har ofta båda dessa roller i en och samma förening. En del ekonomiska föreningar har både juridiska och fysiska personer som medlemmar, med ett gemensamt behov eller intresse. I andra är medlemmarna enbart fysiska personer, varav vissa har en kundroll och andra en leverantörsroll. Fysiska personer kan vara medlemmar antingen som privatpersoner eller med sin näringsverksamhet.

Enskilda personer kan använda en ekonomisk förening till att organisera tjänster som de behöver. Exempelvis detaljhandelstjänster, som ger tillgång till varor. Inom vård, skola och omsorg är däremot tillgången till tjänster det primära. 32 av företagen på listan har fysiska personer som medlemmar i en kundroll, vilket inkluderar brukare inom vård, skola och omsorg. Några av dessa har också juridiska personer som medlemmar, som i de fallen delar behov av banktjänster respektive leverans av el med de fysiska medlemmarna. I de två bostadsrättsorganisationerna Bostadsrätterna Sverige och HSB har de fysiska medlemmarna och bostadsrättsföreningarna, som också är medlemmar, olika behov och intressen i olika delar av verksamheten.

Vidare kan enskilda personer genom en ekonomisk förening driva ett företag som ger dem anställning. På listan finns tre sådana företag samt ett där även brukare, det vill säga köpare av tjänsterna, är medlemmar.

Företag och organisationer kan använda en ekonomisk förening för att få tillgång till olika typer av varor eller tjänster som de behöver i sin verksamhet. Föreningen kan köpa in eller själv producera dessa. Det kan till exempel handla om att förädla, marknadsföra och sälja varor eller tjänster som medlemsföretagen levererar. Eller om att bidra till finanseringen av medlemmarnas verksamhet. Sammanlagt finns det 46 sådana företag på listan. Bland dessa finns virkesmätningsföreningarna, som är ett exempel på att företag med en leverantörsroll på en marknad kan förenas med kundföretag på samma marknad i ett gemensamt behov av en viss tjänst.

Slutligen finns åtta ekonomiska föreningar där organisationer som kan sägas företräda sina medlemmars kundintresse i föreningens verksamhet är medlemmar. På det sättet skiljer de sig från de 46 i den föregående gruppen, men skulle också kunna räknas in där. Riksbyggen är ett särskilt fall bland dessa, där de fackförbund som är medlemmar ger ett inslag av leverantörsintresse. En del av de fackmedlemmar som dessa företräder säljer sin arbetskraft som anställda i Riksbyggen. Även hos medlemmar i Folkets Hus-föreningarna kan det finnas ett intresse att leverera kurser och andra aktiviteter. I denna kategori finns även KRAV vars medlemsorganisationer företräder olika intressen som möts i livsmedelsproduktion och livsmedelshandel.

Uppgift om medlemskategorier saknas för fem av företagen på listan. I tabellen framgår fördelningen i procent mellan dessa olika kategorier.

Medlemskategori Antal företag
Brukare/Kunder (personer) 36 %
Företag 52 %
Medarbetare 3 %
Organisationer 9 %
Summa 100 %

A) För fem av företagen saknar vi uppgift om medlemskategori. Därför är andelarna räknade på 89 företag.

Troligen ser denna fördelning annorlunda ut bland de ekonomiska föreningar som har lägre omsättning än företagen på listan. Bland annat är andelen som har medarbetare som medlemmar troligen högre.

Medlemsantalet är av flera anledningar ett vanskligt mått att summera om man vill ge en samlad bild av flera olika ekonomiska föreningar. Det blir uppenbart om man till exempel jämför HSB och Riksbyggen. De är två företag som har många likheter, men där antalet medlemmar inte går att jämföra eftersom det i ena fallet gäller fysiska personer och i det andra organisationer. Tidigare nämndes också att en och samma person, företag eller organisation kan ha flera olika medlemskap. Därför är summor av antalet medlemmar i flera ekonomiska föreningar ofta överskattningar.

I tabellen nedan syns det högsta och lägsta antalet medlemmar i de ekonomiska föreningarna i respektive kategori. Vi har här valt att titta på alla enskilda ekonomiska föreningar i de fem familjerna. Skillnaderna är ändå stora, både mellan och inom kategorierna.

Medlemskategori Antal medlemmar per ekonomisk förening, lägsta—högsta
Brukare (vård, skola, omsorg) 19—45
Kunder 183—1 013 131
Företag 9—50 360
Medarbetare 22—51
Organisationer 8—2 333

A) Totalt 12 ekonomiska föreningar, varav 3 saknar uppgift om antal medlemmar. B) Totalt 88 ekonomiska föreningar varav 71 utgör familjerna KF, HSB och OK. 4 saknar uppgift om antal medlemmar. C) Totalt 63 ekonomiska föreningar varav 18 i familjen Lantmännen. För 6 av dessa saknas uppgift om antal medlemmar och omsättning. D) Totalt 3 ekonomiska föreningar. E) Totalt 9 ekonomiska föreningar varav 2 i familjen Fonus. 1 saknar uppgift om antal medlemmar.

Kanske säger det största antalet medlemmar i varje kategori mest om vad medlemskapet betyder i de olika typerna av företag. Den verksamhet som bedrivs och medlemmarnas roll i den avgör vilket antal medlemmar som är lämpligt och möjligt. När det gäller ekonomiskt engagemang och deltagande i verksamheten är det väldigt mycket som skiljer olika kooperativa företag åt. Inte minst är det stor skillnad på om medlemmarna är privatpersoner eller företag. Det som förenar är att man som medlem har rätt att delta i styrningen av företaget och att man bara kan vara medlem om man deltar i verksamheten.

Något av vad det innebär att vara medlem i en viss ekonomisk förening kan belysas med företagets omsättning per medlem. Detta kan ses som ett mått på det ekonomiska beroendet mellan medlemmarna och den ekonomiska föreningen eller medlemmarnas grad av deltagande i verksamheten. Men framför allt är kanske måttet ett sätt att belysa likheter och skillnader mellan de kooperativa företag som hör till de 100 största. I tabellen nedan framgår genomsnittet samt det högsta och lägsta värdet i de olika grupperna.

Medlemskategori Genomsnittlig nettoomsättning per medlem (kr) Nettoomsättning per medlem, lägsta—högsta (kr)
Brukare (vård, skola, omsorg) 1 372 000 258 000—2 758 000
Kunder 13 000 7 000—77 000
Företag 869 000 7 000—17 659 000
Medarbetare 6 962 000 800 000—23 616 000
Organisationer 2 747 000 387 000—32 322 000

Det är tydligt i tabellen att omsättningen per medlem varierar stort mellan olika ekonomiska föreningar. Mellan men också inom kategorierna, framför allt beroende på bransch. Typen av medlemmar ser ändå ut att vara den viktigaste förklaringen. Mest uppenbart är att individer skiljer sig från företag och organisationer. Men gränserna är delvis flytande.

Bland de 9 brukardrivna ekonomiska föreningarna (där vi har tillgång till antalet medlemmar) är skillnaden stor mellan personlig assistans och skola, som är de två typer av verksamhet som är representerade. De förra har storleksordningen tio gånger så stor omsättning per medlem som de senare.

De 16 företagen på listan där medlemmarna är fysiska personer i en kundroll (och med uppgift om antalet medlemmar), är omsättningen per medlem som lägst. En faktor som har betydelse här är att det i varierande grad är andra än medlemmar som står för omsättningen.

Skillnaderna är som störst mellan de 46 ekonomiska föreningarna på listan som har företag som medlemmar. De finns i vitt skilda typer av både tjänste- och varuproduktion. Detta gäller även medlemsföretagen som också är allt från ensamföretagare till kommuner. Samtidigt är det två tredjedelar som räknar omsättning per medlem i miljontals kronor.

Gruppen ekonomiska föreningar där medarbetare är medlemmar representeras på listan av bara tre företag. Liksom bland företagen med fysiska kunder som medlemmar finns här ett inslag av att andra än medlemmar står för en stor del av omsättningen. Dessutom finns skillnaden mellan offentlig sektor och privat tjänstesektor. Det är ändå tydligt att det för varje medlem i dessa företag är ett ekonomiskt engagemang på en helt annan nivå än för medlemmar i kundbaserade företag.

När det slutligen handlar om de sju ekonomiska föreningar på listan som har organisationer som medlemmar och där vi känner till antalet, är det mer komplicerat. Det kan illustreras av att omsättningen per medlem i Riksbyggen, som är den största i den här kategorin, är ungefär 2 000 gånger så stor som den i HSB. Om de som i praktiken drar nytta av den ekonomiska föreningens tjänster vore medlemmar skulle siffrorna vara annorlunda hos dessa ekonomiska föreningar.

Mycket större ekonomi och fler människor omfattas

I ekonomiska föreningar där företag är medlemmar finns det en stor sammanlagd ekonomisk verksamhet i medlemsföretagen som inte syns i den ekonomiska föreningens redovisning. Ändå kan den ekonomiska föreningen vara mycket viktig eller helt avgörande för medlemsföretagets verksamhet och intäkter. Om den ekonomiska föreningen och medlemsföretagen i stället vore en koncern skulle koncernredovisningen ha en mycket större omslutning än vad den ekonomiska föreningen har. Detta illustrerar en avgörande skillnad mellan strukturer som är byggda på samarbete om en gemensam verksamhet och sådana som är grundade på ägande. En del invanda begrepp och synsätt behöver ställas på huvudet, när vi är vana att betrakta företagsstrukturer som koncerner med ett ägande uppifrån och ned.

Ett exempel på detta är Taxi Stockholm som i den ekonomiska föreningen 2015 hade en omsättning på 328 miljoner kronor samtidigt som värdet av de transporter som utförts i de anslutna åkerierna enligt Taxi Stockholms egen uppgift uppgick till drygt 2 miljarder kronor.

Ett annat exempel är Värmlandsschakt som har drygt 100 entreprenadföretag och transportföretag som medlemmar. Man marknadsför sig som ett sammanhållet företag, samtidigt som alla medlemmar presenteras på hemsidan. Den ekonomiska föreningen har 13 anställda. På hemsidan anges att Värmlandsschakt har 450 medarbetare, vilket syftar på medlemsföretagen tillsammans.

Medlemmar i ekonomiska föreningar förfogar även över betydande värden kopplat till medlemskapet. Det kan illustreras av det samlade marknadsvärdet på alla HSB-lägenheter som uppskattas till 612 miljarder kronor.7 Motsvarande gäller förstås för Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige och Riksbyggen. Andra exempel är skogstillgångarna hos medlemmarna i skogsägarföreningarna och fiberkabelnät anlagda och förvaltade av fiberkabelföreningar.

Omfattande verksamheter och tillgångar är alltså knutna till och beroende av en ekonomisk förening. Men än så länge saknas samlad kunskap om omsättning, antal anställda och ekonomiska värden. De siffrorna bör vara betydande pusselbitar i en kartläggning av de ekonomiska föreningarnas och kooperationens samhällsekonomiska betydelse. Den ekonomiska betydelsen av att vara medlem i och ta del av tjänsterna i en ekonomisk förening varierar. Samtidigt ger deltagandet ofta stora mervärden som är svåra att räkna om i kronor och ören.

Vad gör de största kooperativa företagen?

De fem familjerna och det övriga fåtalet kända kooperativa företag som nämndes i inledningen representerar ungefär lika många branscher. Hos allmänheten förknippas den kooperativa företagsformen antagligen i första hand med dessa branscher och således ett ganska smalt tillämpningsområde. Men det finns också en viss medvetenhet om att även barnomsorg kan drivas i kooperativ form, i kraft av utbredningen av exempel.

När man listan över de (nästan) 100 största ekonomiska föreningarna är det en bredare bild av verksamhetsområden och branscher som växer fram. De mest kända kooperativa företagens dominans balanseras av företag med många andra slags verksamheter. En ökad kännedom om detta borde kunna bidra till att göra formen legitim på ett bredare fält.8

Nedan är branscherna ordnade efter antalet företag på listan. Intrycket är att dessa kooperativa företag finns inom många centrala och grundläggande delar av livet och samhället. Utöver dessa tretton branscher finns sex med endast ett företag i varje, vilka vi återkommer till nedan. Nästan två tredjedelar av företagen finns inom de fem vanligaste branscherna.

businessBranscher efter antal företag i listan

  1. Jordbruk och livsmedelstillverkning – stödtjänster, förädling och partihandel
  2. Elektricitet – produktion och distribution
  3. Skogsbruk, virke och byggmaterial – produktion och handel
  4. Personlig assistans och boende för personer med funktionshinder
  5. Transporter – gods och person
  6. Samlingslokaler – kultur, kurs och konferens
  7. Utbildning – folkhögskola, grundskola och förskola
  8. Bostäder
  9. Bygg och anläggning – schakt och dylikt
  10. Upphovsrätt
  11. Detaljhandel – livsmedel och drivmedel
  12. Besöksnäring/turism – hotell och camping
  13. Begravning

Inom flertalet av dessa branscher har ekonomiska föreningar varit verksamma under många decennier. Undantagen är främst personlig assistans och boende för personer med funktionshinder samt förskola och grundskola inom branschen utbildning. På listan förekommer även enstaka företag i andra branscher som är av senare datum och ibland representerar nyare företeelser. Exempel är Vänersborgs Farmartjänst, Best Western Scandinavia och Svenska Möten.

Sex av företagen på listan hör inte till någon av de tretton kategorierna. Bland dem finns en bank (Landshypotek), en reklambyrå (Forsman & Bodenfors), en hälsocentral (Hälsocentralen Akka), ett certifieringsföretag (KRAV), en tolkförmedling (Västmanlands Tolkservice) och en bingohall (Triangelns Bingoallians). Dessa representerar mer sällsynta eller otraditionella verksamheter bland svenska kooperativa företag och ekonomiska föreningar.

Några kända exempel

Förutom de stora relativt välkända kooperativa företagen som nämnts ovan finns andra företag på listan som många är bekanta med, men som kanske är mindre kända i sin egenskap av ekonomiska föreningar. Här följer presentationer av några företag som alla finns bland de största ekonomiska föreningarna, hämtade från årsredovisningar, verksamhetsberättelser och hemsidor. Från olika utgångspunkter har dessa företag funnit att ekonomisk förening är en ändamålsenlig form. De ger en bred provkarta på funktioner som ekonomiska föreningar kan fylla för sina medlemmar.

O2 El

»Som andelsägare producerar du egen el till självkostnadspris och får låga och stabila elkostnader på tryggt avstånd från elmarknadens priskarusell. Delägarskapet ger medlemskap i Solivind El Ekonomisk Förening (fd O2 El Ekonomisk Förening) – Sveriges största vindkraftskooperativ – med över 4 000 andelsägare som tillsammans äger tio högeffektiva vindkraftverk.«10

STIM

»STIM står för Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå; ägs av dem som skapar musik och av musikförlag; är en ekonomisk förening utan vinstsyfte; arbetar på uppdrag av de anslutna upphovspersonerna och musikförlagen; tar tillvara deras ekonomiska intressen enligt upphovsrättslagen; arbetar också på uppdrag av motsvarande organisationer i andra länder; ger tillstånd (licens) till den som vill använda och sprida musik; samlar in licensavgiften; fördelar ersättningen individuellt till upphovspersoner och musikförlag; främjar svensk musikkultur.« 11

Taxi Stockholm

»Taxi Trafikförening u.p.a. består av medlemsåkerier som utgör transportorganisationen till Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Medlemsåkerierna är knutna till Taxi Stockholm 15 00 00 AB genom ett transportöravtal. Taxi Stockholm utgör en beställningscentral och serviceorganisation som arbetar på uppdrag av Taxi Trafikförening u.p.a.« 12

Mäster Grön

»Mäster Grön är en ekonomisk förening, dvs en försäljningsorganisation som ägs av medlemmarna. I nuläget är ett femtiotal trädgårdsföretag i Skåne och Blekinge anslutna till Mäster Grön. Vårt syfte är att verka som ägarnas försäljningsorganisation och att erbjuda en resurseffektiv lösning för växter från odling till slutkund.« 13

Forsman & Bodenfors

»Forsman & Bodenfors Ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom den i koncernbolaget Forsman & Bodenfors AB bedrivna reklambyråverksamheten. Föreningen skall uppfylla ändamålet genom ägandet och genom ägarinflytande verka för att reklambyråns verksamhet drivs med en humanistisk grundsyn och ett kollektivt arbetssätt med en bred strategisk kompetens och fokusering på det kreativa innehållet.« 14

Falköpings Mejeri

»Falköpings Mejeri ekonomisk förening ägs av 200 lantbrukare … I koncernen ingår de helägda dotterbolagen Grådö Mejeri AB, Västgöta Mjölkförädling och Västgöta Lagerterminal AB. … verkar för bästa avsättning av ägarnas mjölkproduktion. … affärsidé är att producera och marknadsföra livsmedelsprodukter i första hand i Sverige. … allt vårt arbete skall ske med hänsyn till en bra miljö.« 15

Svenska Möten

»Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen … affärsområden Medlemsservice och Mötespartner. … utveckla gemensamma kvalitets- och miljöföreskrifter samt övriga gemensamma policys; ingå gemensamma avtal för medlemmarna … ; … stödja medlemmarna i deras egenskap av mötesarrangör och … utveckla ekonomiskt sunda företag; … främja, stärka och utveckla mötesindustrin i Sverige. … utveckla och samordna marknadsföring … ; utveckla och samordna kundfokuserad försäljning … ; … erbjuda professionell möteshantering och kringtjänster.« 16

SCR Svensk Camping

»SCR Svensk Camping Ekonomisk Förening är bransch- och medlemsorganisationen för svenska camping- och stugföretagare. Verksamheten grundades 1967. Verksamheten är bred och erbjuder medlemmarna anpassade produkter och tjänster inom marknadsföring, försäljning, rådgivning och utbildning. Organisationen företräder även branschen i nationella och internationella sammanhang i syfte att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för tillväxt och utveckling.« 17

Best Western Scandinavia

»Föreningen ägs av sina medlemmar med en andel per hotell. … är en organisation där privatägda hotell samverkar för att uppnå ökad lönsamhet. Huvudkontoret arbetar med ett antal affärsområden … ; Marknadsföring och lojalitetsprogram, Försäljning samt Hotel Development där stödfunktionerna Ekonomi, IT, Kvalitetskontroll, Inköp och Medlemsutveckling ingår.« 18

KRAV

»Bland medlemmarna finns Arla, Scan och ICA, … Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Ekologiska Lantbrukarna. … Samtliga företag som använder KRAV-märket betalar en licensavgift till KRAV. Pengarna används för att marknadsföra KRAV-märket och informera om vad det står för. Eventuell vinst betalas inte ut till medlemmarna utan används i verksamheten. Syftet är inte att vara vinstdrivande. … Utvecklar regler för KRAV-certifierad produktion; Sprider information om och marknadsför KRAV-märkt mat; Skapar opinion och deltar i debatten; Samarbetar internationellt med liknande organisationer; Utbildar KRAV-certifierade organisationer och företag.« 19

Vilka funktioner och uppgifter har de?

Vi konstaterade ovan att de största ekonomiska föreningarna är verksamma inom bostäder, livsmedelsförsörjning och energiförsörjning såväl som inom utbildning, samlingslokaler och kulturskapande. De är i hög grad inriktade på att tillgodose vardagsbehov i ett modernt samhälle. Konsumenter och brukare – eller i vissa fall organisationer som företräder dem – är medlemmar. Samtidigt finns näringarna jordbruk, skogsbruk, transporter samt bygg och anläggning representerade. Där är det producenter som har organiserat sig i ekonomiska föreningar för att underlätta och stärka sin näringsverksamhet.

Den övergripande bilden är att företag som utför konsumenttjänster kopplade till dagliga behov inklusive skola, vård och omsorg, drivs av konsumenter och brukare. Företag inom varuproduktion, företagstjänster och sådana konsumenttjänster som det enskilda hushållet använder mer sällan drivs i stället av producerande företag.

Ett intressant särskilt exempel inom livsmedelsförädling och tillverkning är Östra Bageriföreningen i Halmstad som genom egna butiker svarar direkt mot ett dagligt behov och drivs av brödkonsumenterna.

Konsumenttjänster som utnyttjas sällan är i många fall organiserade så att organisationer som företräder konsumenterna är medlemmar i den ekonomiska föreningen. Exempel är Folkets Hus och Fonus. En del medlemsorganisationer står också för produktion av verksamhet.

De företag på listan som drivs av medarbetare är delvis undantag från huvuddragen. Två av företagen driver grundskoleutbildning respektiver äldreboende, således välfärdstjänster som svarar mot dagliga behov. Generellt är det vanligt med såväl brukardrivna (klienterna själva eller deras anhöriga) som medarbetardrivna företag bland de ekonomiska föreningarna inom vård, skola och omsorg. Det är inte heller ovanligt att båda grupperna är medlemmar i en och samma ekonomiska förening. På listan finns ett assistansföretag där detta är fallet.

Flertalet företag på listan är konkurrensutsatta i sina respektive branscher, såväl inom offentliga och privata tjänster som inom varuproduktion. Men några ekonomiska föreningar på listan har helt unika roller. Formen ser i dessa fall ut att ha valts utifrån särskilda krav på ändamålsenlighet grundade i de behov som verksamheten ska tillgodose. Exempel på detta är kanske framför allt STIM, SAMI och Copyswede (ersättning till upphovspersoner och kulturutövare), KRAV (certifiering av livsmedelsproduktion), VMF (virkesmätning) och HBV (inköpscentral för kommunala bostadsbolag).

Dessa olika uppgifter i samhället och på olika marknader löser företagen på sätt som är typiska för ekonomiska föreningar. För att få en bild av dessa har vi gått igenom hur ett urval av de största ekonomiska föreningarna med olika sammansättning och inriktning beskriver sig själva. Utöver de välkända företagen i det föregående avsnittet har vi valt ytterligare sex företag i skilda branscher. 20

Punkterna nedan är gemensamma drag hos företagen som framstår som viktiga. Varje enskilt företag lyfter i regel fram endast två eller tre av dessa. Vilka de är hänger delvis samman med om medlemmarna är konsumenter, medarbetare, leverantörer eller organisationer. För den som är bekant med kooperativa idéer och principer finns mycket att känna igen.

group_workKaraktärsdrag

Utifrån det underlag vi har gått igenom framstår det som typiskt för dessa förhållandevis stora företag drivna som ekonomiska föreningar att de

  • ägs av dem som deltar i och drar nytta av verksamheten,
  • arbetar på medlemmarnas uppdrag,
  • har en verksamhet som innebär stöd, service eller komplement till medlemmarna och deras verksamheter,
  • främjar medlemmarnas ekonomiska intressen (i meningen lönsamhet för den enskilde medlemmen),
  • har förankring och breda relationer i branschen och samhället,
  • gör nytta för fler än medlemmarna eller verkar för förändringar i branschen och samhället,
  • baserar sig på idéer om och tillämpar samarbete, gemensamma lösningar och kollektiv styrka,
  • ger plats för medlemmarnas delaktighet och engagemang och
  • inte har ekonomisk vinst som sitt främsta syfte och att vinsten går tillbaka till verksamheten och medlemmarna.

I jämförelse med gängse kooperativa principer kan man notera att demokratiskt beslutsfattande enligt modellen en medlem – en röst verkar vara mindre viktigt att framhålla för dessa företag. Därmed inte sagt att det inte tillämpas.

Jämställdhet

Med jämna mellanrum uppmärksammas den bristande könsbalansen bland svenskar som driver företag. Mansdominansen är generellt större på det fältet än på många andra, men förstås varierande beroende på vad och hur man räknar. Vårt material tillåter oss att titta på hur styrelser och ledningar i de största ekonomiska föreningarna är sammansatta av kvinnor och män. Generellt kan vi konstatera att företagen på listan stärker jämställdheten i det svenska näringslivet.

Av samtliga styrelseledamöter i de aktuella ekonomiska föreningarna är 27 procent kvinnor, det vill säga drygt var fjärde ledamot.21 Det är alltså en bit kvar till jämställdhet, men jämförelsevis ändå betydligt kortare än i andra företag. Nyligen publicerades en undersökning där styrelserna i samtliga aktiva aktiebolag kartlades. 22 Här var 19 procent av ledamöterna kvinnor, eller var femte ledamot.

Ett annat mått på jämställdheten är andelen styrelser där det över huvud taget finns någon kvinna. Bland de ekonomiska föreningarna på listan är den siffran 77 procent. 62 procent av styrelserna har minst två kvinnor. Bland aktiebolagen i den nyss nämnda undersökningen är det 24 procent som har minst en kvinna i styrelsen.

Till stor del återspeglar dessa siffror den stora övervikten av män bland ensamföretagare, som är flertalet av aktiebolagen. Mycket riktigt är bilden en annan bland de 286 bolag som 2015–2016 var noterade på Stockholmsbörsen. Enligt Andra AP-fonden var andelen kvinnor i styrelserna 31 procent. 91 procent av börsbolagen hade minst en kvinna i styrelsen. 23

Bland de ledande befattningshavarna i de ekonomiska föreningarna på listan är kvinnorepresentationen högre än bland styrelseledamöterna. 2015 var 32 procent kvinnor. I 65 procent av ledningsgrupperna fanns minst en kvinna. Andra AP-fondens undersökning visade att andelen kvinnor i de svenska börsbolagens ledningar var 21 procent, fördelade på 72 procent av ledningsgrupperna. Hos börsbolagen verkar det alltså finnas ett glapp mellan styrelser och ledningar vad gäller nivån på jämställdhet, som saknas hos de aktuella ekonomiska föreningarna.

Jämförelserna är inte helt rättvisande men ger ändå en antydan om att de aktuella ekonomiska föreningarna står sig väl gentemot andra företag i fråga om jämställdhet. Vi kan konstatera att detta inte verkar förklaras av en särskilt stor andel kvinnodominerade branscher och företag på listan. Vård, skola och omsorg samt andra servicenäringar med hög andel kvinnor finns i betydligt större utsträckning bland de mindre ekonomiska föreningarna. Tidigare undersökningar har visat att nystartade ekonomiska föreningar har en hög kvinnorepresentation i sina styrelser 24. Den förhållandevis goda könsbalansen verkar vara en gemensam nämnare mellan såväl stora etablerade kooperativa företag som mindre och nyare.

Det kooperativa Sverige är större

Den slutsats som växer fram är att om man letar efter kooperation i Sverige så hittar man väldigt mycket hos de ekonomiska föreningarna. Betydligt mycket mer än de stora företag som dominerar bilden av svensk kooperation. Räknat i omsättning och antal medlemmar har den bilden visst fog för sig. Men när det handlar om antalet företag, verksamhetsinnehåll och involverade grupper, är den mycket ofullständig. Redan bland de ca 100 största ekonomiska föreningarna har vi sett att det finns mycket som vidgar bilden, bland annat ungefär hälften av de tretton branschkategorier som vi listar ovan.

Dessutom är det också som vi har nämnt befogat att intressera sig för hur alla de »vanliga« företag som är medlemmar i ekonomiska föreningar ska betraktas och räknas, när man vill ge en bild av den kooperativa ekonomin i Sverige. Bland annat i det här perspektivet blir det tydligt att en sortering av företag i lådorna privat sektor och kooperativ sektor kan vara problematisk. Det kooperativa inslaget i näringslivet kan behöva beskrivas på andra vis.

När vi sedan vidgar kartan till samtliga ekonomiska föreningar växer inte bara antalet utan även mångfalden. I november 2016 var ca 27 000 ekonomiska föreningar registrerade som aktiva företag hos SCB. Knappt 19 000 av dem var bostadsrättsföreningar. Utifrån kartläggningen ovan kan vi dra slutsatsen att de ekonomiska föreningar som har en omsättning på 30 miljoner kronor eller mer är en mycket liten minoritet. Runt 99 procent av samtliga (bostadsrättsföreningarna oräknade) har en lägre omsättning. En fingervisning om mångfalden bland de mindre (och företrädesvis nya) ekonomiska föreningarna är att under femårsperioden 2003–2007 startade nya ekonomiska föreningar i 289 av SNI-systemets finaste indelning i totalt 821 branscher.25 På vår lista över de ca 100 största ekonomiska föreningar finns 47 av dessa representerade, alltså en sjättedel så många branscher.

Tack vare ett stort antal företag kan också det kooperativa inslaget i en viss bransch vara relativt stort, även om varje enskilt företag är litet. Det främsta exemplet är barnomsorgen där en tredjedel av barnen i fristående förskolor år 2012 gick i en föräldra- eller personalkooperativ förskola.26 Således en »marknadsandel« i nivå med de stora kooperativa företagen.

Det finns många anledningar att tro att de mindre ekonomiska föreningarna fungerar annorlunda än de större. De kan vara kooperativa i andra avseenden. Vi kan inte heller utesluta att vissa av dem har svagare kooperativa drag än de större i allmänhet har. Samtidigt är sannolikt många små ekonomiska föreningar kooperativa föredömen vad gäller delaktighet och styrning.

De riktigt stora kooperativa företagen har mestadels växt genom samarbete. Antingen har kooperativa föreningar bildats självständigt och oberoende av varandra och senare valt att ansluta sig till ett samarbete. Eller också har nya kooperativ fötts in i en familj efter att initiativet till nybildning tagits av en nationell eller regional samarbetsorganisation. Skalfördelar ser ut att finnas framför allt för de kooperativa företag som är verksamma inom varuhandel, varuproduktion samt bostadsbyggande och -förvaltning. När det gäller tjänster av olika slag är fördelarna inte lika uppenbara. Här kan argumenten för att värna det småskaliga väga tyngre. De nyare ekonomiska föreningarna är till allra största delen tjänsteproducerande. Men även bland de äldre är det många som inte samverkar i fasta former, även sådana som befinner sig i samma bransch. Samtidigt behöver inte ett samarbete handla om att uppnå direkta skalfördelar. Många små ekonomiska föreningar efterlyser idag samarbete för ömsesidig nytta, kring allt från erfarenhetsutbyte till affärer.

I inledningen motiveras varför kartläggningen av de största kooperativa företagen har avgränsats till de ekonomiska föreningarna. Med stor sannolikhet återfinns det mesta av det kooperativa Sverige hos dessa. Men det finns också några relativt väldefinierade typer av företag i olika juridiska former där man kan förvänta sig att finna kooperativa drag. Det handlar om ömsesidiga företag, kundägda företag, personalägda företag, kedjeföretag, samfälligheter, (ideella) föreningar med (delvis) ekonomisk verksamhet och (delvis) ekonomiskt syfte samt flerintressentägda företag med allmännyttigt syfte (bland annat ett antal så kallade gemenskapsföretag efter den brittiska förebilden community business). Något längre bort finns exempelvis sparbanker och verksamhetsdrivande stiftelser. Dessutom finns företag som inte lika lätt låter sig klassificeras.

Ett okänt antal av dessa företag i andra former än ekonomisk förening hör säkerligen hemma på listan över de största kooperativa företagen. Men framför allt kan de lära oss att kooperation har större betydelse för näringslivet och ekonomin i Sverige än vad de flesta föreställer sig.


Slutnoter

  1. Den vanligaste kooperativa formen i Sverige är bostadsrättsföreningen som är en variant på ekonomisk förening. Enligt SCB:s företagsregister var det i november 2016 drygt 8 000 ekonomiska föreningar och nästan 19 000 bostadsrättsföreningar som var aktiva företag. Sveriges största bostadsrättsförening, Brf Masthugget i Göteborg, omsatte 2016 80 miljoner kronor och hade 14 anställda. Vi har valt att lämna bostadsrättsföreningar utanför kartläggningen. Däremot är Sveriges stora bostadsrättsorganisationer med i listan. Avsikten med listan är bland annat att visa mångfalden av kooperativa företag vad gäller verksamheter och former. Av både resurs- och kommunikationsmässiga skäl har vi begränsat listan till storleksordningen 100 poster. Om bostadsrättsföreningar inkluderades skulle de troligen ta upp en stor del av de 100 posterna. De låter sig heller inte summeras till en familj med en rimlig arbetsinsats.
  2. Se bearbetningar av enkätresultat från Tillväxtverkets undersökning Företag med fokus på hur och varför – om kooperativt företagande i praktiken, Coompanion 2014, av Curt-Olof Mann.
  3. En mer detaljerad beskrivning av källor, urval, insamling och variabler finns hos Svensk Kooperation.
  4. Med visst bortfall av uppgifter för några av dessa.
  5. Det kan påpekas att det i de fem familjerna finns enskilda ekonomiska föreningar som omsätter mindre än 30 miljoner kronor. Dessa skulle alltså inte på egen hand kvala in på listan, men ingår nu i summeringen.
  6. Siffrorna kan jämföras med branscher som »el-, gas- och värmeverk« som år 2014 hade en sammanlagd omsättning på 242 miljarder kronor, 2 500 företag och 27 000 anställda, »fastighetsbolag och fastighetsförvaltare« med 312 miljarder kronor i omsättning, 57 483 företag och 57 474 anställda, eller »byggentreprenörer« som omsatte 218 miljarder kronor och hade 22 000 företag med totalt 76 000 anställda.
  7. HSB hållbarhetsredovisning 2015.
  8. Alla svenska företag och arbetsställen ska ha minst en SNI-kod (Svensk Näringsgrensindelning) som beskriver den typ av verksamhet som bedrivs. SNI-koden sätts i samband med att företaget registreras, i samråd med Skatteverket. Principen är att den faktiska verksamheten i den aktuella juridiska personen ska styra branschklassningen. Det är troligen inte en tillfällighet att många av de ekonomiska föreningarna har en SNI-kod som inte verkar vara rättvisande. Till exempel har KRAV placerats i branschen »verksamhet som utövas av huvudkontor«, STIM i »ljudinspelning och fonogramutgivning«, Best Western Scandinavia i »konsultverksamhet avseende företags organisation«, Värmlandsschakt i »övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik« och Svensk Camping i »intressebevakning inom branschorganisation«. Vidare är olika ekonomiska föreningar med samma typ av verksamhet, bland annat skogsägarföreningar, klassade sinsemellan olika. De som i första hand verkar drabbas är sådana ekonomiska föreningar som har företag som medlemmar och bedriver en verksamhet som ska komplettera och understödja medlemmarnas. I praktiken kanske inte detta är ett så stort problem. Men det går att se som tecken på att många ekonomiska föreningar driver verksamhet som inte riktigt passar in i normala mallar för näringslivet. Samtidigt verkar Transporter eventuellt vara en näring där SNI-systemet har anpassats efter förekomsten av företagssamarbeten. Företagen på listan som drivs i samarbete mellan åkare inom taxi eller godstransporter är klassade som Övriga stödtjänster till transport.
  9. Fr o m april 2017.
  10. Webbsajten ox2.com
  11. Verksamhetsberättelse 2014.
  12. Årsredovisning 2014.
  13. Profilbroschyr på mastergron.se.
  14. Årsredovisning 2014.
  15. »Om Falköpings mejeri« på falkopingsmejeri.se.
  16. Årsredovisning 2014.
  17. Årsredovisning 2014.
  18. Årsredovisning 2014.
  19. »Organisationen KRAV« på krav.se.
  20. Vi har granskat presentationer i årsredovisningar, verksamhetsberättelser och på hemsidor gällande GIL – Göteborgskooperativet för Independent Living, Södra Hallands Kraft, Landshypotek, Strängnäs Montessoriskola, OK och Södertörns Friskola.
  21. Arbetstagarrepresentanter och suppleanter är inte medräknade. Uppgifter om styrelseledamöter har delvis hämtats från Näringslivsregistret hos Bolagsverket. I vissa fall har uppgifter om kvinnor och män i ledningsgruppen hämtats från företagets webbsajt.
  22. Undersökning beställd av Dagens Nyheter och utförd av Bisnode, publicerad 2016-03-09.
  23. Källa: Andra AP-fondens kvinnoindex, 2016-06-13. Undersökningen omfattade bolag noterade på Nasdaq Stockholm.
  24. Curt-Olof Mann, Kvinnor startar fler företag – tillsammans, Coompanion 2007.
  25. Curt-Olof Mann, Kooperativt företagande förnyar näringslivet, Coompanion 2008.
  26. Skilda världar. En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg, Kommunal 2014.