Kooperationen tål dagens krav på transparens

Kooperation behövs i näringsliv och samhälle, säger revisorn Lars Wennberg, ansvarig för kooperativ sektor på PwC.

En stark trend är att låta kunderna medverka via sociala medier. Det stämmer bra med den kooperativa verksamheten som bygger på öppenhet och att alla har nytta av den, menar Lars Wennberg på revisionsbyrån PwC.

PwC:s satsning på den kooperativa sektorn engagerar ett hundratal revisorer och specialister. De arbetar på ett integrerat sätt för att till bidra till utvecklingen av det kooperativa företagandet i Sverige.

Lars Wennberg är ansvarig för den kooperativa sektorn på PwC, och revisor i stora kooperativa företag som KF, HSB, OK och Riksbyggen.

– För knappt tio år sedan bestämde jag mig för att satsa på utveckling av våra affärer inom den kooperativa sektorn. Då insåg jag hur mycket de kooperativa företagen påverkat min uppväxt. Jag tänker på Konsum och min mammas kvittoräknade, bosparandet och den första Sparbanksboken. Det är positiva upplevelser som har varit och är viktiga för mig personligen och för samhället i stort, säger han.

Lars Wennberg tycker att kooperationen är minst lika angelägen idag som under 1900-talet.

– Kooperationen behövs i svenskt näringsliv och samhälle. Kooperationen har betydelse och en stor omsättning med många anställda inom många branscher. Kooperationen som företeelse står för viktiga delar av samhällsekonomin genom exempelvis samägande av bostadsrättsföreningar och verksamheter inom detaljhandel, försäkring, bostäder, livsmedelsproduktion, vård och omsorg. Det är viktiga funktioner för människor och för ett väl fungerande samhälle.

– Ursprungstanken med kooperationen är att lösa behov tillsammans. Behov som marknaden eller samhället inte löser på ett tillfredsställande sätt. Kooperativen påverkar marknadskrafterna i respektive bransch. Det kan vara allt från prissättning, villkor och etik. Ett historiskt exempel är bildandet av Fonus vars syfte var att påverka en bransch som inte fungerade. Byggandet och boendet är andra branscher där kooperationen påverkat marknaden. Inköpsförening för olja (OK), försäkringsbolag (Folksam) och livsmedelsproduktion (Lantmännen) har också haft den funktionen, säger Lars Wennberg.

Det handlar inte om att förstöra marknaden utan att vara en part som påverkar en marknad som inte fungerar.”

Många unga tänker att kooperation är lika med Konsum och något gammalt, historiskt, visar attitydundersökningar. Behövs kooperationen verkligen idag?

– Jag skulle vilja vända på det: Egentligen är den kooperativa tanken för modern. Med Internet och Google blir det mesta transparent och det är något som inte alla företag tål, men det gör kooperationen. En stark trend är att låta kunderna medverka via sociala medier, att vi delar med oss. Det stämmer bra med den kooperativa verksamheten som bygger på öppenhet och att alla har nytta av den.

– Innan privata företag började ta samhällsansvar var kooperatörerna mer unika. Nu har alla aktörer tvingats till större öppenhet och social hänsyn, men de kooperativa företagen gör kanske mer när det kommer till kritan.

Hur kan kooperationen använda sociala medier för att attrahera medlemmar i de unga generationerna?

– ”Du äger, du bestämmer, du vinner”– det budskapet borde kooperationen kommunicera i sociala medier. Sociala medier borde vara en självklar kanal för kommunikation, både mellan medlemmar och mellan den centrala organisationen och lokalavdelningar/medlemmar. Fokus måste vara att effektivisera och öka värdet i dialogen med medlemmarna. Kooperationen har visserligen förflyttat sig när det gäller närvaron i sociala medier, men det saknas förebilder, både företag eller personer.

Finns det några branscher som skulle må särskilt bra av kooperativa företag?

– I välfärdssektorn med vård, skola och omsorg har kooperationen en given uppgift. Det är krisbranscher med en vinstdebatt där delar av allmänheten har tappat förtroendet för många av de privata aktörerna. Här skulle kooperativa företag kunna bli ”räddaren i nöden”. Vem vill inte vara medlem i sin egen vårdcentral, skola och äldreboende, och kunna påverka det? Trenden är att konsumenterna blir alltmer styrande och kooperationen är vana att lyssna på sina medlemmar och det ska man utveckla till sin fördel.

Du har varit med i juryn för tävlingen Nya kooperativa företagsidéer som ska väcka ungas intresse för den kooperativa företagsformen.

– Det är väldigt spännande att se mönster. Utanför stora städer gick idéerna ut på att lösa olika behov, till exempel lokal energiproduktion. I storstäderna var det många som ville söka pengar men det var ont om kooperativa idéer. Den som vann tog hand om fallfrukten i ett bostadsområde och gjorde must som äppelodlarna/kunderna fick köpa till ett förmånligt pris.

Vad innebär begreppet ekonomisk demokrati för dig som revisor?

– I kooperationen ställs lönsamheten mot annan nytta, en verksamhetslogik som går i kors med ägarlogik. Genom att man måste förankra besluten mer har kooperationens företag något långsammare beslutsprocesser. Ibland drar det ner lönsamheten vilket har skapat ett förtroendegap. Ekonomisk demokrati, rätt hanterad, ger affärsmässiga fördelar som är unika för de kooperativa företagen.

Många kooperativa företag har en medlemsgren och en affärsdel. Är det en fördel eller nackdel?

– Hur man väljer att organisera det är inte det intressanta. Det är strategin som är viktig. Man ska dra nytta av att man har medlemmar, professionalisera verksamheten och professionalisera den demokratiska processen. Medlemsverksamheten är en merkostnad så det gäller att får vi ut ett värde för av den. Den måste moderniseras och bli värdeskapande, då kan man ligga i framkant!

infoOm PwC

Price Waterhouse kom till Sverige 1933 som första utländska revisionsbyrå. Öhrlings PricewaterhouseCoopers tillkom 1999 genom en fusion mellan Öhrlings Coopers & Lybrand och Price Waterhouse. Precis som i resten av världen är PwC också Sverigeledande inom revision, redovisning och kvalificerad rådgivning inom främst finansiella områden.