Kooperationen är ett redskap för social och ekologisk hållbarhet

Vi måste tänka om för att hitta nya lösningar, säger Charlotta Szczepanowski, Riksbyggen. Foto: Kari Kohvakka.

Sveriges bästa hållbarhetschef jobbar på Riksbyggen. Charlotta Szczepanowski tar hjälp av forskare för att hitta nya smarta lösningar för framtidens boende. Den kooperativa företagsformen är det vi behöver för att skapa hållbarhet, menar hon.

När Charlotta Szczepanowski var liten fick hon stå på tå för att kunna se alla Konsumkvittona som låg på mormors frysbox.

– Jag förstod att de var värdefulla, att Konsum var något man ägde tillsammans.

För Charlotta är det gemensamma ägandet starkt förknippat med ett hållbart samhälle.

– Kooperationen har många fördelar i omställningen mot hållbarhet eftersom det ingår i vårt uppdrag att hitta större perspektiv och långsiktighet. För mig är kooperationen ett verktyg i arbetet för både social och ekologisk hållbarhet. Målet är att alla människor mår bra, bara planeten ska få sätta gränser för den utvecklingen.

Vad gjorde du för att förtjäna utmärkelsen »Sveriges Bästa Hållbarhetschef« 2014?

– Jag har jobbat väldigt mycket för att bygga upp en struktur kring hållbarhetsarbetet, att kommunicera planen internt på ett kreativt sätt. När vi bygger nytt samarbetar vi med forskare. Vi jobbar tätt ihop med Chalmers och Göteborgs universitet i olika projekt med fokus på miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, bland annat »positive footprint housing«.

Hur går det till när du leder det dagliga hållbarhetsarbetet inom Riksbyggen?

– Jag är väldigt strukturerad. Vi har skapat en definition av vad social hållbarhet är i en bostadsrättsförening. Definitionen fungerar som en målbild som visar vart vi ska och sen kan vi jobba mot det. Man kan säkert kritisera definitionen, men det är en framgångsfaktor att våga sätta upp en målbild och göra en plan och sedan får man korrigera riktningen längs vägen. Göteborgs universitet guidade oss i det arbetet och även ”Det naturliga steget” var med.

Vad har du för tankar kring de kooperativa företagens CSR-arbete?

– Kooperation är en jättespännande företagsform för att den underlättar långsiktiga lösningar och det är det vi behöver för att skapa hållbarhet. Tidigare jobbade nära de som jobbade med lobbying på ett aktiebolag. Min känsla är att man i aktiebolag bara verkar för sin egen sak och det känner jag inte lika stark motivation för.

– Eftersom Riksbyggen ägs av så många så känns lobbying mer legitimt för mig. Allt det där finns på plats för att företagsformen är som den är. I kooperationen försöker du ju påverka politiker att fatta beslut som är för samhällets bästa. Det gör att jag känner en stark drivkraft och motivation och slipper dilemmat med motstridiga intressen, säger Charlotta Szczepanowski.

– I Riksbyggen jobbar vi för de 350 000 som bor i våra föreningar. Jag känner också rätt många av våra ägare och kunder, får möjlighet att träffa dem i olika forum och har kontakt med våra föreningar.

Ställs det extra höga krav på de kooperativa företagen med tanke på affärsmodell och medlemsinflytandet?

– Ja, kooperationen har ögonen på sig, ett ansvar som man måste förvalta väl. Vi behöver nog tänka ett extra varv, och inte göra fel hållbarhetsmässigt och etiskt. Vi har ju olika ansvar, jag som är hållbarhetschef! I en intervju i vår medlemstidning Öppet hus sa jag att jag gillade att resa, uppleva andra kulturer och nyligen hälsade på hos VI-skogens bönder. Då fick jag frågan direkt: Jaså, du flyger? Klart att jag flyger, men det gör jag för att utveckla mig själv och verksamheten, och självklart klimatkompenserade jag resan.

– Alla måste tänka till och göra sina egna val, men man kan inte lägga allt på den enskilda individen. Det måste finnas strukturer som göra att vi kan leva på ett sätt som är hållbart.

– Jag har vänner som flyttat till Wales och blivit i stort sett självförsörjande. De gör de facto mindre avtryck, men alla kan inte leva så. Jag tror inte att de visar vägen för så många. Det gäller ju att få med många, där har kooperationen en stor fördel i att vi har så många medlemmar. Vi jobbar mycket med folkbildning och det är en annan anledning till att jag tycker så mycket om att jobba i kooperationen.

– Vi måste påverka i stort. Det handlar mer om att vi ska vara smarta och hitta nya lösningar än att vara asketiska och avstå. Vi måste hitta nya lösningar, men tekniken kan inte lösa allt. Vi måste också tänka om.

Kan du ge exempel på hur Riksbyggens »tänker om«?

– Jag tänker till exempel på de ekosystemtjänster som naturen ger till oss människor, som rent vatten och ren luft. Vi har börjat undersöka vilka värden som finns på marken vi ska bygga och arbetar sen för att bevara, kompensera eller addera världen.

– I Göteborgsprojektet ”positive footprint housing” har vi tagit hjälp av Botaniska trädgården för att gynna den mångfald som finns. Hur kan vi skapa rekreation och estetiska värden med hjälp av till exempel gröna tak, stråk och platåer kring bostadsområdet, så att du verkligen kan komma ut och njuta av naturen där du bor. Vi tar också hänsyn till vattenflöden och klimatförändringar när vi bygger.

– I ett annat projekt, ”Innovativ parkering”, samarbetar vi med KTH. Det handlar om fraktcyklar, elcyklar och bilpooler som gör att man slipper ha egen bil för att åka och handla.

Många av de spännande idéer du berättar om är ju framtidsvisioner. Vad gör du och Riksbyggen för hållbarheten här och nu?

– Vi har till exempel minskat koldioxidutsläppen med 35 procent! Det är ett resultat av att vi bland annat har köpt ett vindkraftverk och bytt ut våra bilar. Ett annat exempel är att vi hjälper våra föreningar att minska sin miljöpåverkan. Det gör vi genom enkla, konkreta tips som handlar om allt från att byta ut lamporna i trappuppgången mot ledlampor och förbättra källsorteringen till att montera solpaneler på taken.

– Vi har ett system där åtgärderna är graderade, den svåraste ger tre poäng och enklaste ger 1. Om förvaltningsenheten lyckas stödja föreningarna så att de når sitt mål, får alla anställda en premie i slutet av året. Alla förstår hur viktigt vi tycker att det här arbetet är och nu har vi hittat ett sätt att förstärka drivkraften.

infoOm Riksbyggen

Grundades som ett byggherreföretag 1940 av byggfacken för att råda bot på bostadsbrist och trångboddhet. Sedan dess har Riksbyggen utvecklats till en långsiktig samhällsutvecklare som skapar och förvaltar hållbara boendemiljöer.

  • 264 kontor och verksamhet på mer än 400 orter över hela landet.
  • Antal anställda: 2 300
  • Antal bosparare: 28 000
  • Nyproduktion ca 1 000 lägenheter/år (2014).
  • Förvaltar 2 650 bostadsrättsföreningar (ca 176 000 lägenheter).
  • Förvaltar ca 100 000 hyresrättslägenheter.
  • Nettoomsättning: 5 746 (2014)