Generationsskifte inom svensk kooperation

Vi når inte de unga genom att sätta upp lappar på stationerna, säger Anna Marinder, informationschef på OK. Foto: Kari Kohvakka.

För att nå ut till dagens unga måste man börja prata om affärsformen; att man är smartare, starkare och mer uthålliga tillsammans, menar Anna Marinder, informationschef på OK ekonomisk förening.

När Anna Marinder stakar ut framtiden för kooperationen tar hon avstamp i rörelsens idétradition och historia.

– Vi borde ta med oss att vi varit spjutspetsar i många branscher, till exempel snabbköpen där kunderna själv fick gå och plocka varor, det är ju en självklarhet idag. På Inköpscentralens mackar med snabbtank fick man tanka bilen själv och gå till kassan för att betala – det var en stor grej på 50-talet. Domusvaruhusen där man kunde handla allt från mat till kläder och porslin var ju en USA-influerad 60-talslösning.

Anna står stadigt i kooperationens idémylla genom minnen från uppväxten.

– Vår bil hade nog dött om vi tankat någon annanstans än på OK. Det var ju en annan tid, man var ju så trogen som konsument. De egna varumärkena var väldigt starka, som Konsums Cirkelkaffe. Jag minns att vi samlade konsumkvittona i papprör som någon gång hade innehållit en wiskyflaska. Det var en skåra i röret som vi stoppade ner kvittona i.

– Min mamma har varit förtroendevald i kooperationen hela sitt vuxna liv. Det började i Björklinge där hon var butiksråd, sedan blev hon invald i Konsum Dalarnas styrelse och sedan i styrelsen för Konsumentföreningen Svea.

Anna har arbetat med kommunikation och organisationsutveckling på OK ekonomisk förening sedan 2007 och innan dess 16 år inom KF där hon också var trainee efter utbildningen i förvaltningsekonomi vid Örebro Universitet. Även om hon själv är tjänsteman är hennes engagemang i den kooperativa idén starkt. Arvet från framför allt mamma är tydligt men det finns också skillnader i synsätt mellan generationerna, menar Anna.

– I stort har vi en samsyn på kooperationens fördelar men ibland har vi ganska hetsiga diskussioner, bland annat om formerna för medlemmarnas inflytande. Jag inser ju hur viktiga de förtroendevalda är i kooperationen, deras roll och deras insikter. Men den rollen måste också förändras och just nu har vi ett generationsskifte som är väldigt jobbigt för de äldre och frustrerande för oss som håller i processen. Min personliga önskan är att det skulle finnas mer av entreprenörsanda hos våra förtroendevalda. Det var ju faktiskt entreprenörer som startade de kooperativa företagen i Sverige.

Hur kan OK locka nya, unga medlemmar idag?

– Kommunikationen är a och o. Både tilltalet och mediet är viktigt. Vi når inte de unga genom att sätta upp lappar på stationerna där det står vem som är förtroendevald med namn och bild. Man måste vara på de arenor där de unga är.

– Just nu gör vi en film till våra regionstämmor som jag tror har ett tilltal som unga gillar. Den handlar bland annat om långsiktighet, uthållighet och att det gemensamma ansvaret även gäller kommande generationer. Vi försöker beskriva långsiktigheten med exemplet; »Den skog som avverkas idag som jag får nytta av, den planterades av min farfar. Han visste att han själv inte skulle hinna avverka den, men han tänkte på kommande generationer, precis som generationerna före hade tänkt på honom.«

Anna Marinder tycker också att kooperationen måste bli bättre på att kommunicera sin roll i näringslivet och samhället.

– Där har vi ett arbete att göra; att se till att associationsformen beskrivs mer fördelaktigt i läroböcker för både grundskolan, gymnasiet, olika typer av vuxenutbildning och universitet. Jag tror att det finns stora framtidsmöjligheter i alla branscher för kooperation. Inte för att den företagsformen är överlägsen alla andra men den har en tydlig plats och det finns många människor som känner sig attraherade av den, bara vi är tydliga med de unika egenskaper som särskiljer oss från våra konkurrenter!

– Vi måste förstå vad som är vår uppgift. Det är det som gör att hela kooperationen och det enskilda företaget har en plats i framtiden, säger Anna Marinder, informationschef på OK ekonomisk förening.

– Den som inte har en strategi för att vara relevant i framtiden har ingen plats på morgondagens marknad.

För att illustrera sin tes berättar Anna Marinder historien om Isbolagets uppgång i fall. Innan det fanns kylskåp körde bolaget ut isblock i hela Stockholm. När medelklassen började köpa kylskåp i slutet på 40-talet blundade man för utvecklingen och gjorde inget för att utveckla verksamheten. Till slut hade Isbolaget ingen uppgift på marknaden.

– Om de hade varit framåtriktade kunde de ha använt sitt nätverk, allmänhetens förtroende – de hade nycklar till källare – och de kontrakt de hade med invånarna.

Hur kan kooperationen vara relevant idag?

– För det första måste man ha en bra affär, man kan inte leva på en idé. Det är inte enkelt att driva affärer idag, man måste vara effektiv både när det gäller att tillfredsställa kundernas behov och att tjäna pengar. Vi måste vara konkurrenskraftiga och kunna erbjuda något som kunden vill ha. Annars har vi inget på marknaden att göra. Kooperationens uppgift är att driva marknaden framåt, stärka konkurrensen och ge medlemmarna nytta. Det är som med Maslows behovstrappa; man måste börja från grunden.

– Nästa steg är att vi måste börja prata om vår affärsform, att vi tillsammans är smartare, starkare och mer uthålliga. Jag tror att det är klon, att vi når ut med information om vår associationsform. Om unga visset vad vi står för, vilket naturligtvis hänger ihop med hur vi är ägda, skulle vi attrahera dem, vi har varit ganska dåliga på att berätta det. På 80-talet och 90-talet skulle man ju inte låtsas om att man var en kooperation, men då förlorar man ju den konkurrensfördelen.

Så kooperationen har inte passerat bäst-före-datum?

– Nej, den kooperativa idén är tidlös och i och med det så är den alltid modern. Men vi måste försöka att se in i framtiden och våga tänka utanför boxen. Det har OK och andra kooperativa företag lyckats väl med tidigare.

– I kooperationens barndom var det varornas pris och kvalitet ett stort problem. Många människor var nästintill livegna och hade väldigt liten möjlighet att påverka slutprodukten. Några få ägde hela produktionslinjen och lyckades på så sätt hålla människor i skuld. I början av 1900-talet fick OK:s föregångare, Inköpscentralen, inga leveranser för de som ägde hela kedjan hade oligopolställning. Då gick ekonomiska föreningar med mackverksamhet, ihop och började importera olja från Ryssland, den kom på träfat med fiskebåtar över Östersjön, säger Anna Marinder.

– Idag är kommunikationerna ett av de områden som kräver gemensamma lösningar; alla kan inte åka bil till jobbet i storstadsregionerna. Där kan vårt hälftenägda bolag OKQ8 spela en viktig roll. Framtidens mack kanske är en hub dit man åker för att lämna sin bil och fortsätter med buss eller cykel. Det blir allt svårare att få centrala macklägen på grund av våra produkter, men vi kan bygga något annat än en traditionell mack. På landsbygden ser problemen annorlunda ut. Där skulle vi kunna sälja så mycket annat än bensin.

– Ett annat område där gemensamhetsägande är intressant är energibranschen. Problemet är att det krävs så stora investeringar. Hur ska man kunna tillföra tillräckligt kapital med den lagstiftning vi har? Redan idag kan man gå ihop och köpa el, med webben som arbetsform kommer man ju varandra närmre. Det spelar ingen roll att några bor i Nynäshamn och andra i Kiruna. Jag är väldigt nyfiken på de här projekten på nätet där man produktutvecklar och bygger till exempel bilar. Open source är ju också en typ av kooperation. Hittar man ett problem eller vill utveckla en viss del av programvaran så kan man lösa det tillsammans och alla vinner på det.

infoOm OK ekonomisk förening

  • OK är en konsumentkooperativ rörelse som består av sju självständiga föreningar i Sverige.
  • Förutom OK Ekonomisk förening finns det ytterligare sex OK-föreningar med sammanlagt 300 000 medlemmar. Dessa är inte delägare i OK-Q8 AB, men samarbetar under samma varumärke. För kunderna är produkter och erbjudanden desamma över hela landet.
  • OK-Q8 AB bildades 1999 och ägs till hälften av OK Ekonomisk förening, den största av Sveriges OK-föreningar, som i sin tur ägs av över 1 miljon medlemmar. Den andra hälften ägs av Kuwait Petroleum International, ett statligt kuwaitiskt oljebolag.
  • 2012 slogs OK-Q8 AB ihop med Q8 Danmark A/S och har nu totalt 4 000 anställda och ytterligare ca 2 000 hos samarbetspartners och återförsäljare.