Gemensam tro på samma idé ger en enorm kraft

Kooperativa frågor är alltid levande för mig, säger Leif Linde, vd på Riksbyggen. Foto: Kristofer Samuelsson.

För vd Leif Linde är Riksbyggen en del av något större som spänner över många generationer. Med bostadsbrist, en krisande välfärdssektor och växande energiproblem ser kooperationen ut att bli ännu viktigare i framtiden, menar han.

Mellan Åmotsfors och Arvika i västra Värmland, alldeles intill sjön Ränken, ligger en liten by som heter Brevik. Det är en sagolikt vacker och välbevarad bygd där de flesta gårdar som byggdes i arbetarrörelsens barndom ännu finns kvar.

En av dem är Skogslund, där Leif Linde tillbringade somrarna hos mormor Hildur och morfar Karl. Från köksfönstret kunde han se den grönvita Konsumbussen med »specerier« komma farande på landsvägen.

– Konsumbussen var nog min allra första kontakt med kooperationen. Och så minns jag att jag fick följa med mamma på Konsum Värmlands distriktsstämma en gång. Det var i Folkets hus i Grums där vi bodde och Lill-Babs uppträdde, säger han och ler.

Leifs allra första anställning var på pappersbruket i Grums men snart fick han jobb på SSU Värmland.

– Jag gillade det nya valspråket: Tillsammans för en idé.

Sedan dess har han hunnit med flera jobb inom LO och ABF, SAP, KF och arbets­marknads­departe­mentet. Första jobbet inom kooperationen fick han 1999, när han blev förtroende­vald till styrelsen för konsu­ment­före­ningen Svea. Sedan 2012 är han vd för Riksbyggen, ett kooperativt företag som grundades 1940 när det rådde stor brist på både arbete och bostäder.

– Förutom arbetsmarknadsfrågorna, har även de kooperativa frågorna varit levande för mig hela tiden. Det gör att det är fantastiskt kul att få vara vd i just Riksbyggen.

– Och det är faktiskt första gången jag har nytta av min formella utbildning. Bygg och anläggningslinjen på gymnasiet, säger han och skrattar.

Varför är de kooperativa företagen en viktig del av näringslivet i Sverige?

– Först och främst för att det är bra med mångfald i ägarformer: Stora offentliga verksamheter, statliga företag, privata börs- och aktiebolag och väldigt många, både stora och små kooperativa företag som skapar en balans i marknadsekonomin. Ser vi till historien så bildades ofta kooperativa företag för att fylla tomrum eller gå in i marknader som inte var helt sunda för att göra dem bättre.

– Eftersom kooperativa företag ägs av sina kunder får behoven styra. Det gör att man har kommit på smarta lösningar och varit innovativ. Det strävar kooperationen fortfarande efter men det är svårare idag eftersom konkurrensen har blivit hårdare.

– Att ha kunder som ägare ställer särskilt krav på ansvar för verksamheten. Vi är med och samhällsplanerar för hållbara miljöer, vi bygger bostäder som vi vill förvalta i minst hundra år – vi säger inte hej då när du flyttar in.

Hur kan kooperationen gynna konkurrenskraft?

– Det finns ibland ett missförstånd i synen på kooperationen. Man tror att det är mindre viktigt att skapa vinst, men i min värld är det tvärtom. Dels för att visa att vi bedriver en sund affär, dels för att vi måste vara noga med balansräkningen och kunna utvecklas av egen kraft eftersom det ofta är svårare än för privata företag att gå ut och be om kapital till nyemission.

– Att vara ägd av sina kunder driver affären för man måste ju vara på tå hela tiden. Den ekonomiska nyttan för medlemmarna gör att kooperationen har en helhetssyn. Andelsutdelning i Riksbyggen var förra året 46 kronor på 500 kronor och dessutom får de återbäring på förvaltningstjänsterna.

Hur ser framtiden ut för kooperationen?


– Vår framtid ligger i kooperationens egna händer och inte i någon annans. Hur pass bra det går avgörs av om vi kan förändras och vara moderna. Det är ett gemensamt projekt och därför är det upp till oss själva.

– Det man skulle kunna önska är att spelreglerna var desamma som för privata företag. Lagen om ekonomisk förening gör att det finns hinder idag. Vi fick en utredning på remiss 2010 men sen kom det aldrig någon proposition från regeringen. Nu har jag stora förhoppningar att man ska se över lagen snarast.

Vad gör den samlade kooperationen för att fortsatt vara en kraft att räkna med på marknaden?

– Dels finns det ett stort utrymme att agera inom välfärdssektorn, både när det gäller skolan och vård och omsorg. Redan idag finns det en del aktörer men de kan bli många fler. Även på miljö- och energiområdet finns det mycket kvar att göra, här ser vi nya satsningar från OK:s sida.

– Vi som jobbar med bostäder har förstås häcken full med tanke på bostadsbristen. Det gäller att komma över mark och hålla nere priserna. LRF och Coop kan fortsätta sin satsning på ekologi och hållbar matproduktion. Eftersom vi alla ska dö så finns även en framtidsmarknad för Fonus. Det ömsesidiga Folksam växer och nya produkter utvecklas.

Vilka hinder, utmaningar och möjligheter står kooperationen inför?

– Förutom att lagen hindrar oss, kan det vara en utmaning för många kooperativa företag att hänga med i samhällsutvecklingen och modernisera sin verksamhet.

– Vissa kooperativa företag kommer säkert att gå ur tiden medan andra kommer till. Organisationer och företag som tillgodoser människors verkliga behov kommer alltid att vara viktiga. Vi kommer till exempel alltid att behöva bostäder, ett lantbruk som producerar livsmedel och livsmedelsbutiker som säljer mat.

Beskriv hur det är att leda en verksamhet som både har kommersiella krav på sig och ett uppdrag från medlemmarna som är idéburet.

– För mig är det ingen konflikt utan en stor fördel. Tror man att många tillsammans kan vara en stark kraft så är det bra för affären. Vi måste ju också ge återkoppling till våra medlemmar; vi kan till exempel inte bygga överallt hela tiden, men däremot kan vi hålla koll på när man kan bygga. Dessutom förvaltar ju bostadsrättsföreningen stora värden och det är ju en affär i sig.

– Vi har en dialog med medlemmarna via Intresse- och lokalföreningarna, så jag får veta när vi gör fel. Antingen kan man tycka att det är besvärligt när de lägger sig i eller så ser man det som stark kundrelation. Många företag skulle betala miljoner för att få ha det förhållandet till kunden, säger han med eftertryck.

– Det formella ägarinflytandet utövas av ett fullmäktig som väljer en styrelse som anställer en vd som är jag. För mig som vd underlättar det att Riksbyggen är ett enda företag i hela Sverige. Umgänget mellan Riksbyggens lokala kontor och ägarna finns där hela tiden, säger han och får det att låta hur enkelt som helst.

– Sen har ju våra medlemmar, där fullmäktige utses till hälften av lokalföreningar och till hälften av centrala ägare, där Byggnads är störst och det passar ju bra för oss som är i byggbranschen, tillägger han leende.

infoFakta om Riksbyggen

Grundades som ett byggherreföretag 1940 av byggfacken för att råda bot på bostadsbrist och trångboddhet. Sedan dess har Riksbyggen utvecklats till en långsiktig samhällsutvecklare som skapar och förvaltar hållbara boendemiljöer.

  • 264 kontor och verksamhet på mer än 400 orter över hela landet.
  • Antal anställda: 2 300
  • Antal bosparare: 28 000
  • Nyproduktion ca 1 000 lägenheter/år (2014).
  • Förvaltar 2 650 bostadsrättsföreningar (ca 176 000 lägenheter).
  • Förvaltar ca 100 000 hyresrättslägenheter.
  • Nettoomsättning: 5 746 mkr (2014)