Det går alltid att göra allting lite bättre

Initiativet Svensk Kooperation kan bidra till en modernare kooperation och att återuppväcka intresset för företagsformen, säger Henrik Wahlberg.

Att vara medlem i ett kooperativ är att vara en del av en demokratiprocess. Men det betyder inte att kooperationen inte behöver moderniseras, säger Henrik Wahlberg, ordförande i producentkooperativet Norrmejerier.

Korna på Luttugården i Soukolojärvi utanför Övertorneå är ute på grönbete, och snart ska också bonden Henrik Wahlberg och hans familj få ge sig ut på ett litet äventyr.

– Vi har tänk länge att vi ska promenera upp på Kebnekajse. Generellt är det svårt med ledighet för bönder, särskilt i norra Sverige eftersom vi har så förbaskat kort säsong här, säger han.

Pojkarna råmar när Henrik går förbi tjurstallet. Det är 100 tjurkalvar som ska gå till slakt under kommande tolv månder. Tillsammans med sin hustru driver Henrik familjeföretaget Luttugården AB med 70 mjölkkor.

Som barn tillbringade Henrik mycket tid i granngården som var hans farfars hemgård, men han växte upp i ett villaområde i Boden och hade inte en tanke på att bli bonde. Efter utbildningen i Västerås och Stockholm jobbade han som flygtekniker i åtta år innan han sadlade om.

– Så det är ett 500 procent frivilligt val, både av att bli bonde och att bli det just i Norrbotten, säger han.

Sedan år 2010 är han också styrelseordförande för producentkooperativet Norrmejerier som ägs av 630 bönder från Härnösand till norr om Pajala. Den kooperativa företagsformen har många fördelar för mjölkleverantörerna, menar han.

– Genom att vi gemensamt äger en förädlingsindustri säkerställer vi att vi på lång sikt får del av förädlingsvärdet. Att bara vara en råvaruleverantör kan ju vara bra om du har avsättning och får ut ett högt pris, men långsiktigt är att äga förädlingsindustrin tillsammans det bästa alternativet. Titta bara på England där man inte har fått äga tidigare, de har haft väldigt låga avräkningspriser.

För mjölkproducenter är den kooperativa formen ännu mer betydelsefull än i många andra branscher menar Henrik Wahlberg.

Norrmejerier, Svensk Kooperation

Mjölk är en färsk produkt som måste hämtas varannan dag.

Henrik Wahlberg tillhör en generation som är född i slutet av kooperationens guldålder, en generation som växte upp med far- och morföräldrar som varit med och byggt upp den medlemsägda producent- och konsumentkooperationen i Sverige.

– Mamma handlade gärna på Konsum och tankade på Ok men var inte aktiv föreningsmedlem. Min farfar var däremot en väldigt engagerad kooperatör, för honom var det föreningarna som gällde. Detsamma gällde min svärfar som var med och byggde upp Skogsägarföreningen, var med och startade SBO-område i Övertorneå. Han var också styrelseledamot NLP, Norrbottens läns producentförening som var föregångaren till Norrmejerier, berättar han.

Flera år i rad har Luttugården lyckats få ut tre rejäla skördar vallväxter per säsong, något som imponerat på experter vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Idag har vi genom växtförädling tillgång till sorter som är lite mer snabbväxande, men den viktigaste orsaken till att vi kan skörda tre gånger är klimatförändringen. De senaste 15 åren har varit varmare än de 30 åren dessförinnan, hösten har blivit längre. Med de grässorter och det klimat vi hade i början på 1990-talet fanns det inte ens på kartan att försöka sig på tre skördar.

Trots att Henrik Wahlberg tackar klimatförändringen för framgången finns det andra som menar att hans livsfilosofi också betyder en hel del i sammanhanget: »Det går alltid att göra allting lite bättre«. Kooperationen är inget undantag, menar han.

– Kooperationen är tidlös, alltid lika aktuell, oerhört långsiktig. Man lämnar kvar det man har byggt upp till nästa medlem och kommande generationer. Att vara medlem i ett kooperativ är också att vara en del av en demokratiprocess, men det betyder inte att kooperativa företagsformen behöver moderniseras.

– Jag tror att ett initiativ som Svensk kooperation både kan bidra till att återuppväcka intresset för kooperationen och till en modernisering. Grundfrågorna är högst aktuella också idag, även om kooperationen alltid måste anpassas till samtiden.

Behovet av en uppdaterad lagstiftning är en självklarhet, menar henrik Wahlberg.

– Kooperationen måste kunna ha aktuella instrument och system för att vara modern. De som lever i kooperationen har den kunskapen, även om man skall ta in inspel utifrån också.

En viktig uppgift för alla som vill verka för kooperativa företagsformen hålls levande är att upplysning, anser han.

– Det finns ett stort behov av att informera om kooperativ företagsamhet. På Norrmejerier har vi en speciell ungdomssatsning där vi under ett par dagar har diskuterat finansiering, vinstdelning, demokrati och kooperationens historia.

Inom hela bondekooperationen har det förts en diskussion om att man ska få del av värdetillväxten. I Norrmejerier har man valt en modell som gör att medlemmar som lämnar föreningen får med sig sin del av värdetillväxten.

– Det är en utmaning för kooperationen att hitta modeller och system som ger ränta på insatser, eller insatsemission som fungerar i olika branscher. Det är viktigt att uppdatera kooperationen och samtidigt behålla de positiva värdena.

Att det skulle vara någon risk för medlemsflykt för att få ut vinstandelar tror inte Henrik Wahlberg.

– Nej, det gemensamma ägandet är så attraktivt, dessutom finns det inte så många andra producenter att välja mellan, åtminstone inte här i norr, säger han och skrattar.

Norrmejerier förädlar varje år 210 000 ton mjölk på sina mejerier i Umeå, Luleå och Burträsk till mjölk, fil, grädde och ost. Produkter med hälsoprofil, som Verum och Fjällfil och återhämtningsdrycken Gainomax, är varumärken från Norrmejerier som är välkända i hela landet. Västerbottensost är företagets flaggskepp och en av ordförandens personliga favoriter.

– Jag gillar att smaka andras ostar också, som Skånemejeriers Allerum och Arlas Kvibille och någon gång en fransk Camembert. Vi gör vår egen kaffeost, en tornedalsk specialitet. Svärmors kaffeost med salt i blir som halloumi och den grillar vi med svenskt bacon runt. Hemma går det åt väldigt mycket av Norrmejeriers Grevé, Prästost och Herrgård, vispgrädde, crème fraiche, smör och Norrgott och så dricker vi ju egen opastöriserad och ohomogeniserad mjölk varje dag.

Att kooperationen har en så stark ställning bland mjölkproducenter har flera orsaker, menar han.

– Inom mejerisektorn finns det få privata aktörer, vilket bland annat beror på att det är dyrt att starta mjölkförädlingsindustri, medan företag som tillverkar charkprodukter poppar upp så fort det blir en lucka på marknaden.

Norrmejerier har släppt in Ångermanländska mjölkbönder men sagt nej till de flesta jämtländska som velat bli medlemmar, vilket har skapat en del turbulens.

– Vi måste tänka på vilken produktionskapacitet vi har på våra anläggningar? Av den här mjölkmängden som vi ökar med, vilka produkter kan vi tillverka av den? För ett litet företag som Norrmejerier skulle det vara Ebberöds bank att ta in mer mjölk för att göra billigt mjölkpulver och smör för världsmarknaden.

– I Ångermanland såg vi att det fanns ett behov av färskvaror och det är ett lönsamt segment. Det kommunikativa konceptet är den starka kopplingen mellan att vi har mjölkbönderna i Ångermanland och är det mest lokala mejeriet.  Ingen kan bli mer lokal, ingen kan slå oss på fingrarna där. Vi ser i våra undersökningar att vi har starkt stöd hos konsumenten, att vi är norrländska och lokala.

Som ordförande i Norrmejerier måste Henrik Wahlberg hålla tungan rätt i munnen när han uttalar sig i kontroversiella ämnen, som till exempel GMO, men han har en pragmatisk och bondklok syn på saken.

– Vi är beroende av vad konsumenterna tycker och opinionsundersökningar visar att många är djupt skeptiska till ordet GMO vare sig de förstår vad det betyder eller ej.

– Jag tycker att man kan se GMO ur två perspektiv. På gårdsnivå ger det stora möjligheter, till exempel med frosttåligare grödor i norra Sverige. Vi skulle till exempel kanske kunna odla majs här i framtiden. Men som GMO-tekniken har använts hittills finns det anledning att fundera – att grödorna ska tåla mer besprutningsmedel känns ju inte så coolt.

Mejerinäringen i Sverige står inför ett antal utmaningar som också drabbar kooperativet i norr. En är ökad import, särskilt av hela hårdostar.

– Den ryska handelsbojkotten gör sitt till. Finland och Baltikum har omfattande export till Ryssland så de har drabbats värst, men alla EU:s bönder drabbas. Ryssland är det enskilt största importlandet av smör och ost, 500 000 ton årligen. Dessa produkter ska nu säljas någon annan stans, och då ökar trycket på den inre marknaden.

Det sjunkande ost priset har stor betydelse för att Norrmejeriers försäljning var lägre än väntat förr året, men Henrik Wahlberg har en strategi för hur värdet på medlemmarnas produkter ska höjas.

– Ostar som Präst, Greve och Herrgård som enbart får tillverkas på svensk mjölk. Att skapa högre kännedom vad de varumärkena står för kan vara ett sätt att möta konkurrensen. För det norrländska och det svenska har ju ett värde.

– Svenska djurbesättningar har den lägsta antibiotikaanvändningen i EU, och vi har en lagstiftning om att djuren ska vara på bete även om den behöver moderniseras ordentligt. Vårt budskap till konsumenterna är att när du väljer Norrmejerier gör du gott, det skapas jobb och landskapen hålls öppna, det gynnar den egna regionen.

Ett årligt evenemang som ska stärka den svenska mejeribranschen är Kosläppet, en modern tradition som hårdbevakas av lokala media, inte minst i norr. För Norrmejerier ingår släppet i varumärkesstrategin.

– Folk tycker det är jätteroligt och det är ett bra sätt att koppla ihop korna med både bonden och konsumenterna, säger Henrik Wahlberg.